Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Data. Egenskaper
Antimon är en spröd och hård metall,
som är svår att varm? och kallbearbeta.
Olegerad antimon saknar därför praktisk
användning. Antimon är däremot en viktig
legeringsbeståndsdel i bly? och tennlege?
ringar samt lagermetaller och stilmetaller
m. m. Se kap. 12.
Kap. ii. Vismut
Förekomst och utvinning. Det viktigaste
vismutmaterialet är vismutglans Bi2S3. Me?
tallen utvinnes dels ur rena vismutmalmer
och dels som biprodukt vid koppar? eller
blyverkens raffineringsprocesser. Världs?
produktionen är ca 1 000 ton per år. Bo?
lidens kopparmalm är vismuthaltig. I Sve?
rige producerades år 1944 ca 50 ton vis?
mut i form av blyvismutlegering.
Genom att huvudparten vismut använ?
des för medicinskt ändamål är renhets?
graden högt uppdriven. Handelskvaliteten
håller 99,9 %.
Data och egenskaper.
Atomvikt 209,o
Kristallstruktur hexagonal romboedrisk
Spec. vikt g/cm3 9,8
Spec. värme (0—100° C) cal/g °C 0,030
Smältpunkt °C 271
Smältvärme cal/g 14,i
Kokpunkt °C 1490
Vismut är en spröd metall, som ej tål
kallbearbetning men är lätt att varmbear?
beta. Metallen har goda gjutegenskaper
och utvidgar sig såsom antimon och i mot?
sats till övriga metaller vid stelnandet.
Användning och produkter. Vismut an?
vändes som legeringsbeståndsdel i en del
lättsmälta legeringar med extremt låg
smältpunkt, vilka finna användning som
lod, smältsäkringar och gjutlegeringar.
Vismut är för kopparlegeringar en syn?
nerligen farlig förorening, som redan i tu?
sendels procent försvårar varmbearbetning.
Vismut och vismutlegeringar böra därför
användas med försiktighet, så att inom
metallhanteringen cirkulerande skrot ej
blir förorenat.
Kap. 12. Vitmetallegeringar
Lödmetaller
Mjuklod, lod på bly- eller tennbasis. Av ett
bra lod kräves god vidhäftning, lättflu?
tenhet och relativt låg smältpunkt. Löd?
tenn äro legeringar av bly och tenn med
vanligen 25 till 62 % tenn, varvid kvalité?
ten är bättre ju högre tennhalten är. Föl?
jande lödtenn förekomma normalt i den
svenska marknaden:
Tenn Bly Smältintervall
30 % 70 % 180—255
40 % 60 % 180—230
45 % 55 % 180—220
50 % 50 % 180—205
60 % 40 % 180—185
Tab. ii: i. Exempel å legeringar med låg smältpunkt.
Pb Sn Bi ed Smältpunkt
Woods Metall ....... 25 % 12,5 % 50 % 12,5 % 66° C
Roses Metall ......... 25 % 25 % 50 re- — 94° C
MATERIALLÄRA
201
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
