Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stil- och lagermetaller
Sammansättning och egenskaper
Tab. 12: i. Exempel på i Sverige använda
legeringar.
Nr % Sn % Sb % Cu % Pb % As % Cd % N
1 89 7,5 3 max. 0,25 _ _ _
2 80 13 7 max. 0,25 — —
3 10 15,5 1,5 73 — —
4 6 16 1 74 0,6 1,5 1
5 1 15 0,5 82 1 — —
Anm. Betr. föroreningar tillåtes normalt
max. 0,i % Zn och förutom bly summa
föroreningar 0,25 %.
För dessa legeringar gälla data i tab.
12:2.
Vidare finnas på blybasis lagermetaller
helt utan tenn och antimon med små till*
satser av alkalimetaller som härdande be*
ståndsdelar. Sådana lagermetaller, vilka
gå under benämningen Satco, Bahnmetall
m. m., ha knappast kommit till användning
i Sverige, beroende på svårigheten att be*
mästra gjutningen. Metallerna ge stor av*
bränna och dålig vidhäftning.
Lagermetallerna saluföras under flera
olika varumärken och med modifierade
sammansättningar. Lagermetallerna med
80 % tenn och däröver anses vara de
bästa. Detta beror närmast på den goda
vidhäftningen, lättflutenheten och att de
under vissa betingelser kunna omsmältas
och användas på nytt. De rena lageregen*
skaperna hos i tabellen nämnda legeringar
äro dock i stort sett likvärdiga.
Någon tillförlitlig provningsmetod för
att jämföra olika lagermetaller torde ej
finnas och i praktiken äga även andra
faktorer än materialvalet stor betydelse,
se noten under tab. 12:2.
Tab. 12:2. Data för legeringar enligt tab. 12:1.
Nr Smältområde Gjut» temp. Krympmått Brinellhàrdhet Hß (10/500/30)vid Högsta tillrådliga spec. lagertryck vid 60°C lagertemp. och peri* ferihast. ca 6 m/s1
°C °c % 20 °C 60 °C 100 °c
1 380—230 430 0,52 22 18,5 13 75 kgf/cm2
2 508—230 550 0,50 30 25 18,5 90 »
3 470—240 520 0,55 26 22 16,5 50 »
4 420—240 470 0,57 30,5 24,5 19 50 »
5 280—240 380 0,53 27,5 23,7 18 75 »
1 Dessa värden å spec. lagertryck äro endast ungefärliga och kunna ej generellt tilläm*
pas. Tillåtet lagertryck beror ej endast på lagermetallen utan i kanske ännu högre grad
på andra faktorer, såsom smörjning, lagerskåls utformande, variationer i belastning
m. m. Under gynnsamma betingelser kunna t. o. m. avsevärt högre belastningar än här
angivna tillåtas.
Kap. 13. Ferrolegeringsmetaller
Vissa metaller användas inom järn* och
ståltillverkningen för legering av järn och
stål i avsikt att framkalla olika önskvärda
egenskaper och för desoxidationsändamål
i kvalitetsförbättrande syfte. De viktigaste
av dessa äro kisel, mangan, krom, volfram,
molybden, vanadin, titan, nickel och ko*
bolt. Även metallerna aluminium, bly,
koppar och metalloiderna fosfor och sva*
vel böra nämnas. Metallerna införas i det
smälta stålbadet i allmänhet icke i ren*
odlad form utan såsom ferrolegering, dvs.
legerade med järn. Undantag utgöra nic*
kel, kobolt, aluminium, bly och koppar
MATERIALLÄRA
203
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
