Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
ÄDELMET ÄLLER
malm från. Sala silvergruva bearbetats.
Förekommer silvret som klorsilver eller
bundet vid svavel, tillämpas även amal*
garnerings* och cyanidförfarandet, varvid
malmen först finkrossas.
Tab. 16: 2. Fysikaliska data fö v silver.
Atomvikt g/gmol 107,88
Spec. vikt (20° C) g/cm3 10,498
Spec. värme (20° C) cal/g°C 0,os7
Värmelednings*
förmåga (0° C) cal/cms°C 1,096
Smältpunkt °C 960,5
Smältvärme cal/g 24,9
Spec. elmotstånd
(0° C) ohm mm2/m l,so • 10"2
Spec. elmotstånd
(18° C) ohm mm2/m 1,63,-10"2
Draghållfasthet kgf/mm2 13,8—14,4
Brinellhårdhet — 25
I Sverige utvinnes silver ur Boliden*
malm vid kopparhanteringen vid Rönn*
skärs smältverk. Malmen smältes till rå*
koppar, som elektrolyseras för framställ*
ning av katodkoppar. Ur anodslammet,
som faller vid denna elektrolys, framstäl*
les sedan silvret.
Vanliga kvaliteter. Silvrets renhetsgrad och
finhet angives vanligtvis i tusendelar, t.ex.
999,6/1 000. En äldre ännu gällande enhet
är lod, varav 16 motsvara rent silver. Sil*
ver, avsett för monetärt ändamål och för
framställning av legeringar, benämnes fin*
silver och håller minst 999/1 000.
Beteckningen London Standard gäller
925/1 000 silver. Genom elektrolytisk räf*
finering erhålles ett mycket rent elektro*
lytsilver, som efter gjutning till tackor
eller granalier har en finhet från 999,5—
999,8/1 000. Bolidensilver i granalier håller
ca 999,6.
Silver har funnit en vidsträckt använd*
ning för industriella ändamål och upp*
visar en mångfald kvaliteter och lege*
ringar. (Rent silver är den bästa ledaren
för värme och elektricitet).
Följande användningsområden kunna
nämnas:
1. Silver som ren metall (reflektorer, speg*
lar och elmaterial).
2. Silver vanligen legerat med koppar till
legeringar (mynt, silversmide eller s.k.
arbetat silver, silver för industriella
ändamål. Silver ger bly hårdhet.)
3. Silver till lösningar, t. ex. silvercyani*
der, för försilvring av metaller.
4. Silver i övriga kemiska föreningar
(film, keramik och färger, läkemedel
m. m.
Kvalitetsfordringar vid försäljning av ar=
betade silvervaror.
Svenska kontrollhalter: min 830/1 000.
Behandlingsmetoder. Rent silver har goda
formbarhetsegenskaper och kan väl bear*
betas genom valsning, dragning etc. till
plåt, tråd o. d. för olika tillverkningar.
Silver kan liksom guld dragas ut till
mycket fin tråd och bladsilver kan ham*
ras ut till folie av 0,oo3 mm tjocklek. Det
kan lätt smältas, lödas och hopfogas.
Litteratur: Tafel. Lehrbuch der Metall*
hüttenkunde; Minerals Yearbook, Bu*
reau of Mines, Washington, USA;
Gmelin*Kraut. Handbuch der anorgani*
schen Chemie; Ullmann. Enzyklopädie
der technischen Chemie; Addicks. Silver
in Industry; Raub, E. Die Edelmetalle
und ihre Legierungen.
Platina
Utvinning och framställning. Platina före*
kommer alluvialt i jordskorpans yttre
lager, företrädesvis i gamla flodbäddar,
samt i vissa malmer, av vilka nickel*kop*
par*magnetkis är den viktigaste.
Platina förekommer endast i gedigen
form. Metallen utvinnes ur flodsand på
våtmekanisk väg genom vaskning, som
grundas på platinans höga spec. vikt. Ur
dessa så erhållna platinakoncentrat fram*
222
INGEN JÖRSHANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
