Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Silver. Platina
ställas Pt*metallerna genom användning
av kemiska reagenser.
Platina utvinnes vidare vid elektrolytisk
nickelframställning ur nickelmagnetkis och
i mindre mängder vid kopparhantering.
Platinakoncentrat erhålles även genom
magnetisk avskiljning och flotation av
platinaförande malmer. Framställning av
platina sker därvid genom uppslutning av
Pt*koncentraten med klorgas (klorering),
varvid platinan övergår i vattenlöslig form.
Vanliga kvaliteter. Platinans renhetsgrad
och finhet angives vanligen i tusendelar,
t. ex. 999/1 000.
Platina indelas i olika renhetsgrader, av
vilka kan nämnas:
1. Teknisk ren platina 995/1000
2. Kemisk ren platina 999/1 000
3. Fysikalisk ren platina 999,9/1 000
Någon internationell standard för han*
del med arbetad platina i likhet med
guld* och silvervaror finnes ej konsekvent
genomförd på grund av tekniska svå*
righeter men har rekommenderats till
950/1 000. Kontroll över allt platinasmide
sker dock i vårt land genom Kungl. Mynt*
och Justeringsverket.
Platina och dess legeringar ha fått en
mångsidig användning för tekniskt bruk,
I industrin föredrages platina legerad med
övriga platinametaller, då ren platina är
tämligen mjuk. Övriga legeringar äro bl. a.
Pt*Au, Pt*Ag, Pt*Fe m. fi.
De huvudsakligaste användningsområ*
dena för platina och dess legeringar äro:
1. Katalysatorer (kontaktsubstans, nät,
gaständare m. m.).
2. Apparatur för den kemiska industrin
och dess laboratorier (elektroder, pla*
tinaskålar m. m.).
3. Platina för elektroteknisk tillverkning
(termoelement, mätinstrument, metall*
glödlampor m. m.).
4. Platina för tillverkning av smycken, in*
fattningar, platinering m. m.
5. Platinalegeringar för tandvård, till ki*
rurgiska instrument m. m.
Tab. 16:3. Fysikaliska data för platina.
Atomvikt g/gmol 195,23
Spec. vikt (20° C) g/cm3 21,447
Spec. värme
(0-100° C) cal/g° C 0,o3i 9
Smältpunkt °C 1771
Spec. elmotstånd
(20° C) ohm mm2/m 0,u
Draghållfasthet kgf/mm2 15—16,e
Brinellhårdhet — 50
Behandlingsmetoder. Platina har goda form*
barhetsegenskaper och kan bearbetas till
bleck, folie, tråd o. d. för olika tillverk*
ningar. Fina trådnät, som behövas i indu*
strin som katalysatorer, kunna lätt spinnas
eller vävas. För att framställa platinaskå*
lar användes hammarsmide och pressning.
Vid lödning av platina användes vanligt*
vis finguld eller legeringar med guld och
silver.
Platina smältes i deglar av kalciumoxid
i högfrekvensugn eller knallgasbläster.
Litteratur: Minerals Yearbook, Bureau of
Mines, Washington, USA; Gmelin*
Kraut. Handbuch der anorganischen
Chemie, Platin 1—3; Ullmann. Enzyklo*
pädie der technischen Chemie; Dupare.
Le platine et les giles platinifères de L’ou*
ral et du monde; Raub, E. Die Edelmetalle
und ihre Legierungen.
MATERIALLÄRA
223
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
