Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRÄMATERIAL
Den huvudsakliga trävävnaden hos
barrträden, ca 90 %, utgöres av celler,
trakeider, som dels utgöra stödvävnad,
dels ombesörja vätsketransport. Speciali*
seringen mellan cellerna är mindre långt
driven än hos lövträden. Dessutom fin*
nes märgstrålar.
Hos barrträden förekomma även s. k.
hartskanaler, vilka antingen kunna ha
radiell utsträckning eller ligga i trädets
längdriktning.
I vårt klimat sker trädens tillväxt perio*
diskt under den varmare årstiden. Under
våren och försommaren bildas stora,
tunnväggiga celler, under det att de cel*
ler, som bildas under eftersommaren och
hösten, ha tjockare väggar. Hos många
träslag är skillnaden även synlig i fär*
gen, i det att vårveden är ljusare än höst*
veden. Hos de flesta barrträd och de
ringporiga trädslagen äro årsringarna re*
lativt lätta att fastställa. De ströporiga
uppvisa ofta en mycket obetydlig märke*
ring av årsringarna och framför allt på
träd, som växa i tropikerna, kan det vara
svårt att fastställa årstillväxten. Årsring*
arnas bredd kan variera avsevärt även
inom samma träslag och beror på växt*
plats, omgivning etc., för t.ex. frodvuxen
och senvuxen furu och gran från resp.
ca 15 mm ned till ca 0,1 mm. I allmän*
het ökar volymvikten, och därmed för*
bättras de flesta tekniska egenskaper hos
virket, ju smalare årsringarna äro för
barrved och ju bredare årsringarna äro
för ringporig lövved.
Som ovan framhållits, uppstå på vissa
träslag kärnbildning, vilken kan yttra sig
däri att färgen mörknar i och med att
ombildningar ske i veden, så att denna
avstänges från vätsketransporten. Träd*
arter med utpräglad kärna äro: ek, val*
nöt, idegran, lärk, furu, sitkagran, en,
ceder, ask, kastanj, poppel, körsbärs* och
äppelträd. Hos andra träd torkar kärnan
ut, utan att en märkbar omvandling skett,
så t.ex. hos gran, rödbok, lönn, päron
och lind. Slutligen finnes en grupp träd,
hos vilken hela vedmassan deltager i vät*
sketransporten: avenbok, björk, asp, al,
buxbom m.fl. Björk och bok uppvisa
ibland en rödaktig bildning kring märgen,
som benämnes falsk kärna och som är att
strängt skilja från den egentliga kärnbild*
ningen.
Kemiskt sett består trä i huvudsak av
cellulosa, hemicellulosa och lignin, vil*
kas proportioner äro relativt konstanta,
jämte ev. en del hartsämnen o. dyl. samt
salter, vilka ge resp. träslag Specifika
egenskaper, såsom lukt, förmåga att rea*
gera med kemikalier etc.
Fel hos virke
Trädets och stammens form bestämmes
av såväl växtplatsens betingelser, jord*
mån, klimat, exponering m.m., som arvs*
anlag. Genom lämpliga skogliga åtgär*
der kan i viss mån sådan påverkan ske,
att virkets kvalitet höjes. Vissa virkes*
fel kunna därvid elimineras; andra, vilka
kunna konstateras på stocken men icke
på den försågade varan, tillåtas mången
gång men påverka ändock dennas egen*
skaper ogynnsamt.
En överdriven avsmalning hos stam*
men är till nackdel vid försågningen och
minskar utbytet. Orsaken till utpräg*
lad koniskhet hos stammen är utom arvs*
anlag att kronan går långt ner och att trä*
det stått för fritt och utsatts för vindtryck.
Genom lämpliga skogliga åtgärder kunna
bestånden hållas vid en sådan slutenhet,
att kronorna tvingas uppåt och stammar*
na bli cylindriska.
Även kvistigheten är att anse som ett
tekniskt fel i virket, emedan bl.a. håll*
fasthetsegenskaperna avsevärt nedsättas.
Fel kallas genomgående, om de sträcka
sig från virkesdelens ena sida till den
motsatta.
230
INGEN JÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
