Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Växt och struktur
Barkflag är i veden helt eller delvis in*
växt bark, ofta starkt bemängd med kåda.
Fast kvist är sådan, som är helt sam*
manvuxen med den omgivande veden.
Barkringskvist är omgiven av bark eller
kåda, varigenom sammanväxningen med
veden helt eller delvis förhindrats.
Rötkvist är helt eller delvis angripen
av röta.
Kådlåpa är en skarpt begränsad öpp*
ning i veden, som innehåller eller inne*
hållit kåda.
Blånad uppträder normalt som en blå*
aktig missfärgning av veden och är hu*
vudsakligen ett utseendefel. Den har i
andra hänseenden ingen inverkan på vir*
kets användbarhet för vanliga ändamål.
Röta uppträder som en vanligtvis brun*
eller rödaktig missfärgning av veden och
förorsakas av svampar, som successivt
nedbryta vedsubstansen. Den kallas fast,
när angripen ved i huvudsak har kvar
sin hårdhet, och lös, när veden är mur*
ken eller märkbart lösare än den omgi*
vande veden.
Vankantigt kallas virke, vars kant* eller
flatsida delvis icke skurits av sågblad eller
sågklinga.
Märgrand är den längsgående sektion
av trädets märg, som sammanfaller med
virkets snittyta.
Handelstermer
Rundvirke
Med spiror, slanor, stakar förstår man
hela stammar med i allmänhet kvarsittande
bark.
Spiror brukas till master, rår och stän*
ger för småfartyg samt till ställningar vid
skeppsvarven.
Spiror skola vara raka och jämnvuxna
med liten avsmalning samt fullkomligt
friska och så kvistfria som möjligt; åt*
1 Jfr Mått för trävaror, s. 247.
minstone böra de ej vara behäftade med
stora och försvagande kvistar. Det är
huvudsakligen granspiror, som skeppas,
men någon gång även furuspiror, exem*
pelvis större mastträd.
Spirornas dimensioner äro mycket va*
rierande1; sålunda förekomma från 36 à
40 till 70 à 75 fots längd och från 6 till
15—16 tums mitt. Som allmän regel gäl*
ler, att 6 à 7 tums mitt skola hålla minst
36 fot i längd, 8 tums 40 fot, 9 tums 45
fot, 10 tums 50 fot och 11—12 tums minst
55 fot i längd.
Spiror mätas på mitten med klave, och
måtten räknas inom bark.
Slanor och stakar skola i likhet med
spiror vara raka, jämna och välvuxna,
fullt friska och med kvarsittande bark
samt jämnsågade i båda ändar och väl
rundskalade i storändan 1 à 2 fot. De
mest vanliga dimensionerna variera mel*
lan:
Slanor: 24 fot och upp, med 26—28
fots medellängd, 3—4 tums mitt och
2 tums topp; 35—45 fot med 40 fots
medellängd, 5—7 tums mitt och 3 à 31/£
tums topp.
Stakar: från 9 fots längd med 1 tums
topp till 18 fots längd med 2 tums topp.
Pålar förekomma i åtskilliga byggnads*
arbeten. Vanligen använda träslag äro tall,
gran och lärk samt mer sällan ek.
Fordringarna på virkets form och kva*
litet variera med användningen. Avsmal*
ningen får ej uppgå till mer än 1—1,5 cm
per längdmeter. Pålar till kajanläggningar,
vågbrytare och vattenbyggnader, som med
olika delar stå i jord, vatten och luft,
skola tillverkas av varaktigt, tätväxt, rakt
och ej alltför grovkvistigt eller kvistkno*
tigt virke av tall eller lärk. Till grundpålar
för vanliga husbyggnader användes virke
av lägre kvalitet och varaktighet. Gran
MATERIALLÄRA
231
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
