Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRÄMATERIAL
lämpar sig på grund av sin ringa avsmals
ning och rakhet väl till pålar av detta
slag. Då mindre långkrökar tillåtas, få
dessa ej avvika från en rät linje, lagd
genom rots och toppändar, med mera än
högst en procent av pållängden. Pålvir*
ke skall avverkas om vintern och leveres
ras obarkat för undvikande av sprickbilds
ningar. För längre tids lagring sommars
tid måste pålarna barkas för att icke virs
ket skall förstöras. Barkningen bör äga
rum före början av maj månad.
Pålarnas dimensioner äro vanligen mycs
ket stora, upp till 25 cm i topp och 20 m
i längd. Klenare pålar än 12 cm i topp
användas sällan. Försäljningen sker i res
gel per styck efter längd och toppdiames
ter med olika pris för olika dimensioner.
Priserna äro högre än motsvarande tims
merpriser, beroende på de speciella dis
mensionss och kvalitetsfordringarna.
Pålarna neddrivas med toppen i mars
ken. Denna beklädes vanligen med pålsko
av järn. Rotändan skyddas av järnring
mot söndersprickning.
De i Sverige brukliga telegrafs och teles
fonstolparna förekomma i längder om 6
—15 m, hållande en toppdiameter för
längder om 6—8 m av 13,5 cm och/eller
7—11 m av 15 cm och för längder över
11 m av 18 cm. Medellängd är 9—10 m.
Stolparna skola vara fällda under vins
termånaderna och vara av frisk, god och
kärnfull furu, jämnsågade i bägge ändar,
raka eller med högst 15 cm jämn bukt
i en led samt fullständigt fria från bark
och bast (eller med bark och bast kvars
sittande oskadad). Diametern mätes ges
nom korsklavning i två mot varandra vins
kelräta riktningar och gäller därvid ers
hållna medeldiametern; dock skall mäts
ning ske så, att inga förtjockningar vid
kvistställen eller dylikt ge anledning till
skenbar ökning av måttet. Trädets rots
ända skall ingå i stolpen.
Stolparna säljas per styck.
Kraftledningsstolpar förekomma i Sves
rige i olika storlekar beroende på om
stolparna äro avsedda för större eller
mindre ledningar. Därtill användes furu,
ibland också lärk och ek. Gran är icke
tjänlig till stolpar på grund av sin ringa
varaktighet. Furustolpar indelas enligt
Svenska Teknologföreningens normer i
fyra grupper: lätta, normala, grova och
extra grova. Dessa förekomma i längder
från 10 till 17,5 m med ett minsta toppmått
för normala av 15 cm, för grova 17 cm
och för extra grova 19 cm. Dessutom
fordras vissa minimimått 2 m från rotän*
dan och 3 m. från toppen, olika för de
olika längderna.
Dessa stolpar skola vara fullt friska
och av kärnfull beskaffenhet. Långkrok
får förekomma, om den ej överstiger 1 cm
pr m av stolpens hela längd, motsvarande
1 tum på 8 fot; tvärkrökar tolereras icke.
Stolparna skola helst vara vinterfällda
och helbarkade. Stolpar avsedda att ims
pregneras skola dessutom vara skalade
sålunda, att både hasten och den ytters
sta årsringen avlägnats.
Lärkstolpar. Kvalitetsfordringarna äro
desamma som för furustolpar. Ofta önskas
dock dessa stolpar med något grövre mu
nimitoppdiameter än furustolparna.
Med pitprops eller props förstår man
klenare rundvirke (av ungskog och tops
par), som användes till gruvstöttor m. m.
Skillnad i vissa fall göres mellan långs
props och kortprops.
Långprops utgöres dels av längder om
10, 11, 12, 13 och 14 fot med en medels
längd av 12 fot och dels av längder från
10 fot och uppåt med en medellängd av
14—15 fot, allt med en toppdiameter av
2 1/2" t. o. m. 6".
Kortprops förekommer i längder om
2% till 7 à 8 fot, även 9 och 10 fot,
kapad i hela och halva fot med en topps
diameter av 2", 2V2" till 7—8". Kortprops
sen uppdelas i två kategorier, nämligen
232
INGEN JÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
