Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PAPPERSMASSA OCH PAPPER
b) Brunslip erhålles då veden före slip*
ningen basas med ånga eller kokas i vat*
ten 5—10 timmar vid ca 150 grader C.
Härvid utlösas ca 20 % av vedens be*
ståndsdelar. Den erhållna massan är mera
långfibrig än vitslipen men densammas
användning begränsas av att den har en
tämligen mörk brun färg.
I Sverige producerades åren 1935—1939
i medeltal ca 680 000 ton lufttorr slipmassa
(10 %> fuktighetshalt), varav nära hälften
exporterades. Världsproduktionen var un*
der samma tid ca 8 500 000 ton per år.
3. Kemisk trämassa utgöres av mer eller
mindre rena cellulosaceller, vilka frilagts
genom utlösning av övriga beståndsdelar
i veden (lignin, hemicellulosa etc.) med
kemiska medel. Här i landet tillverkas två
huvudtyper av kemisk trämassa, nämligen
sulfitmassa och sulfatmassa.
a) Sulfitmassa erhålles genom kokning av
veden med en vattenlösning av kalcium*
cisulfit och svaveldioxid under tryck van*
ligen vid 125—140°. För sulfitmassetill*
verkning användes i vårt land huvud?
sakligen granved. Tall lämpar sig mindre
väl enär det i tallvedens kärna finnas
vissa ämnen (fenoler), som försvåra ut*
lösningen av ligninet med sulfitkoksyran
under normala förhållanden.
b. Sulfatmassa framställes genom kokning
av ved med en vattenlösning av natrium*
hydroxid och natriumsulfid (verksamt al*
kali) samt därtill natriumkarbonat och
mindre mängd sulfat, sulfit etc. Max.*tem*
peraturen vid kokningen är 165—180
grader, beroende på vilken typ av massa
som skall framställas. För sulfatmassetill*
verkning användes huvudsakligen tallved
och i mindre omfattning gran* och lövved.
I Sverige tillverkades under åren 1935—
1938 ca 1400 000—1500 000 ton sulfit*
massa och ca 1000 000 ton sulfatmassa
per år.
Vid tillverkning av kemisk trämassa ut*
löses vedens lignin mer eller mindre full*
ständigt beroende på kokvätskans sam*
mansättning, koktid och temperaturför*
loppet. Som mått på mängden kvarvaran*
de lignin i massan användes vanligen Roes
klortal eller permanganattalet. Roes klor*
tal anger hur många gram klor som under
givna betingelser absorberas av massan.
Permanganattalet anger hur många ml n/10
KMn04 som förbrukas av massan under
standardiserade betingelser.
Sammanställningen i tab. 20: 1 visar de
olika massakvaliteternas ungefärliga klor*
tal och standardpermanganattal.
Vid tillverkning av kemisk trämassa som
råmaterial för papper rättas massans kva*
litet i möjligaste mån efter pappersslaget.
För vissa papper, t. ex. omslagspapper,
erfordras starka massor, dvs. sådana, som
äro relativt ligninrika, vilket ger sig till*
känna genom högt klortal. Till smörpap*
per (grease proof) erfordras en massa som
lätt kan malas till hög malningsgrad (he*
micellulosarik sulfitmassa). Tryckpapper
tillverkas vanligen av blekt massa, som
vid målning lätt blir mager (rysk).
För tillverkning av arkivpapper, dvs.
finpapper avsett till handlingar, som skola
bevaras i arkiv för all framtid, användes
huvudsakligen lump. Vanlig blekt kemisk
trämassa lämnar nämligen papper, som är
mindre hållbart än lumppapper.
Tab. 20: i.
Sulfitmassa Klortal Permanganattal
Lätt blekbar 1—3 19—22
Blekbar 3—5 22—35
Medelstark 5—8 35—52
Stark 8—12 52—ca 70
Sulfatmassa
Lätt blekbar ca 2 ca 15
Blekbar 2—4 15-29
Kraft 4—8 29—57
260
INGEN JÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
