Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Provning av papper
Numera användes kemisk trämassa i
allt större omfattning för tillverkning av
andra produkter än papper, t. ex. konst*
silke och cellulosaetrar och estrar. Massa
för dessa ändamål måste vanligen ha andra
egenskaper än de som erfordras för pap*
perstillverkning. För dessa andra produk*
ter erfordras ofta blekt massa med hög
halt a*cellulosa (cellulosa som icke löses
då massan behandlas med ca YlVi %*ig
kall lösning av natriumhydroxid). Detta
har medfört tillverkning av specialmassor
med särskilt hög ct*cellulosahalt. Vanlig
blekt sulfitmassa för papperstillverkning
har ofta en halt «*cellulosa under 88 %,
konstsilkemassa 88—90 %, specialmassa
upp till 96 à 97 %. Sulfitmassa med upp
till ca 90 % ctscellulosa erhålles genom
lämplig kokning och blekning. Upp till ca
94 % oscellulosa erhålles genom flerstegs*
blekning kombinerad med alkalibehand*
ling vid högre temperatur. Ändå högre
halt a*cellulosa ernås genom behandling
av blekt massa med stark natronlut vid
vanlig inomhustemperatur. Ark av denna
massa kännas porösa och bomullsliknande.
c) Sodamassa erhålles genom kokning av
ved med en lut innehållande huvudsakli*
gen natriumhydroxid och mindre mängd
soda. Luten innehåller således icke, som
sulfatvitluten, natriumsulf id. Sodamassan,
som är en föregångare till sulfatmassan,
tillverkas icke numera i Sverige men där*
emot i viss omfattning i USA.
4. Halm= och espartomassa förekommer i
viss utsträckning i blekt tillstånd i en del
utländska finpapperssorter, t. ex. duplice*
ringspapper. Oblekt användes den för till*
verkning av enklare omslagspapper och
det korrugerade papperet i wellpapp. De
viktigaste producenterna av denna massa
äro Tyskland, Holland, England och USA.
Någon produktion härav i Sverige före*
kommer icke.
5. Jute och manilahampa erhållas huvud*
sakligen av textilavfall och använt tåg*
virke. Oblekt jute användes som inbland*
ning i råpapp för tjär* och asfaltimpreg*
nering. Manila har tidigare haft betydelse
som material för kabelpapper till telegraf*
kablar.
6. Ull har begränsad användning inom
pappersindustrin. Den förekommer nästan
uteslutande som inblandning (ca 20 %) i
råpapp för tjär* och asfaltpapp.
7. Makulatur, dvs. pappersavfall, är ett
kvantitativt rätt betydande råmaterial för
papp* och papperstillverkning, särskilt i
USA, England och Tyskland. Årligen för*
brukas härav ca 3 à 4 miljoner ton. Ren
makulatur har i det närmaste samma värde
som den för tillverkningen av densamma
använda massan. Makulatur med tryck an*
vändes till papp och grövre papper.
Provning av papper
Papperets vikt per ytenhet varierar med
fuktighetshalten i detsamma. Men det är
icke endast vikten utan även hållfasthets*
egenskaperna m. m. som påverkas därav.
På grund härav måste papperets fuktig*
hetshalt på ett eller annat sätt vara defi*
nierad om de tal som ånge papperets egen*
skaper skola vara entydiga. Som normal*
tillstånd vid provningar användas lufttorra
papper vid 65 % relativ luftfuktighet. Er*
fordras stor noggrannhet bör tillses att
papperet överföres till jämvikt med denna
luftfuktighet genom absorption. Fuktighe*
ten blir något större vid desorption. Fig.
20/1 ger exempel på pappersegenskaper*
nas förändringar med relativa lufttfuk*
tigheten.
Vanligen omfattar provning av papper
bestämning av en eller flera av följande
egenskaper.
Vikt per m- som är ett mått på den i
papperet ingående materialmängden.
MATERIALLÄRA
261
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
