Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Provning av papper
ningsresultaten. Vid bestämningar i
samma apparater har erhållits en variations?
koefficient ( = standardavvikelse i %>) av
30—50. Detta innebär en osäkerhetsgräns
hos medelvärdet av 20 bestämningar av
ca±12%—20% (Ps = 0,9o).
Rivningshållfastheten anger den kraft som
erfordras för rivning av papperet under
givna betingelser. Kraften anges i g. Riv*
faktorn beräknas enligt följande formel
där Rf= rivfaktorn
P=rivkraften i g
v = papperets vikt per m2 i g
För bestämningen användas två olika
apparater, nämligen Marx*Elmendorf och
Twing*Elmendorf. Båda arbeta efter sam*
ma princip men lämna dock icke fullt lika
resultat.
Hållfastheten i Mullen*apparat anger det
tryck som erfordras för att trycka hål på
papperet då detta är infäst i en ring och
trycket anbringas över hela den fria ytan
inom ringen. Trycket anges i kgf/m2 eller
lbs/inch2. Sprängfaktorn beräknas av for*
meln
, T-1 000
v
där Sf = sprängfaktorn
T=tryck i kgf per cm2 vid bristning
v = papperets vikt per m2 i g
Mullen*apparaten härstammar från USA.
Den tillverkas dock numera även i Sve*
rike. Den finnes i två utföringsformer,
en för tryck upp till 11 kg per cm2
avsedd för papper och en för tryck upp
till 70 kg per cm2 (jumbo*Mullen*tester)
närmast avsedd för papp. En tysk appa*
rat, som arbetar efter samma princip som
Mullenapparaten, är Schopper*Daléns ap*
parat. Rent konstruktivt torde denna se*
nare vara att föredraga.
Styvheten hos papper och särskilt hos
kartong och papp är ofta av betydelse.
Som mått på styvheten användes bland
annat den nedböjning en remsa av pap*
peret resp. pappen undergår då den infäst
horisontellt i ena änden belastas i den
andra. Belastningens storlek bör rätta sig
efter provets tjocklek. Användes 20 mm
breda remsor, kan lasten lämpligen tagas =
= 100-f3 där t = tjockleken i mm. För em*
ballagepapp användes även knäcknings*
hållfastheten som mått på styvheten. Här*
vid utsättes t.ex. en 50 mm bred och 200
mm lång remsa tills den knäckes för ökande
belastning med kraften riktad utefter läng*
den. Den härför erforderliga kraften angi*
ves som materialets knäckningshållfasthet.
Limfastheten är ett mått på papperets vat*
tenavvisande egenskaper. Närmast avses
härmed den genom limning framkallade
egenskapen hos papperet att icke suga till
sig bläck, då man skriver därmed på pap*
peret, så att bläcket sprider sig i sidled
eller slår igenom, dvs. suges in i papperet
och framträder på papperets motsatta
sida. Tillräckligt limfast för skrivändamål
anses ett papper vara, om 1 mm breda
linjer, som dragas på papperet med ett
dragstift fyllt med normalbläck till 10 mm
över spetsen, icke sprider sig eller slår ige*
nom papperet.
Vattentäthet eller hög grad av vattentäthet
fordras av vissa omslagspapper, takpapp
o. d. Denna egenskap provas genom att en
viss yta under viss tid utsättes för vatten*
tryck, varvid iakttages om vattnet tränger
igenom papperet eller pappen.
Lufttäthet eller graden av luftgenomsläpp*
lighet bestämmes genom uppmätning av
den mängd luft som vid ett visst över*
tryck, t. ex. 100 mm vattenpelare, per tids*
enhet tränger genom en given yta av pap*
peret, t. ex. 1 dm2. Lufttätheten är närmast
beroende på malningsgraden hos den mas*
sa varav papperet tillverkats.
MATERIALLÄRA
263
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
