Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PAPPERSMASSA OCH PAPPER
Fettätheten är av betydelse framför allt
hos smörpapper. Den bestämmes vanligen
genom att papperet täckes med ett lager
talg eller terpentin, den senare utrörd i
sand, varefter iakttages hur lång tid som
förflyter innan talgen resp. terpentinen
tränger genom papparet och åstadkommer
en fläck på ett underliggande papper.
Färgen bestämmes antingen genom direkt
jämförelse med normalprov eller genom
mätning med fotometer. Vanligast är be*
stämning av vithetsgraden hos papper.
Glansen hos papperet kan även bestämmas
medelst fotometer. Då glansen samman*
hänger med slätheten hos papperets yta,
kan ett indirekt mått erhållas på densam*
ma genom mätning av den luftvolym som
under vissa betingelser passerar mellan
papperet och en därpå lagd plan metall*
ring.
Förmåga att uppsuga vätskor, framför allt
vatten och vattenlösningar, är av betydelse
för t. ex. läskpapper och handdukar av
papper. Som mått härpå brukar användas
den höjd, till vilken vatten eller skrivbläck
under viss tid stiger i en remsa av pappe*
ret, som med sin ena ände doppar ned i
vätskan. Hastigheten med vilken t. ex.
bläck uppsuges av läskpapper provas i
Schopper*Dalens apparat. Härvid drages
en remsa av läskpapperet tillsammans med
en underliggande remsa av vitt skrivpap*
per in mellan två med bestämd periferi*
hastighet roterande valsar. På skrivpap*
peret har en droppe bläck placerats. Denna
bläckdroppe breds härvid ut på skrivpap*
peret mer eller mindre allt efter läskpap*
perets förmåga att mer eller mindre hastigt
suga upp bläcket. Längden på droppens
utbredning i mm är ett mått på den hastig*
het varmed bläcket suges upp. Avser prov*
ningen pappershanddukar kan en vatten*
droppe släppas på handduken och tiden
som erfordras för att droppen skall sugas
in i papperet bestämmas.
Mikroskopisk undersökning. Den mikrosko*
piska undersökningen avser vanligen be*
stämning av fibersammansättningen i pap*
peret. Härvid brukar mängden av olika
fiberslag uppskattas genom jämförelse med
blandningar innehållande känd mängd av
de olika fiberslagen. I många fall använ*
des även mikroskopet för bestämning av
beståndsdelarna i fläckar i papper.
Kemisk undersökning
Halt oorganiska fyllnadsämnen bestämmes
vanligen genom förbränning av papperet
och vägning av askan. Härvid bör beaktas
att vissa fyllnadsämnen, t. ex. kaolin och
karbonat, vid stark upphettning avge
vatten resp. koldioxid, varför askmängden
i dessa fall icke direkt anger mängden
oorganiska fyllnadsämnen.
Halt limämnen och slag av sådana har
vanligen närmast betydelse för papperstill*
verkare. Förbrukaren har större intresse
för graden av limfasthet.
Surhetsgraden utgör ett uttryck för mäng*
den syra eller surt reagerande ämnen i
papperet. Som mått på surhetsgraden bru*
kar här i landet användas surhetstalet,
som anger den mängd n/100 NaOH som
förbrukas vid titrering av vattenextrakt
från papperet beräknad per 10 g av det*
samma. Som indikator vid titreringen an*
vändes fenolftalein eller också utförs po*
tentiometrisk titrering till pH = 8,5. Meto*
den har utarbetats vid Statens provnings*
anstalt och finnes beskriven i anstaltens
meddelande nr 56.
Koppartalet är närmast ett mått på mäng*
den av oxi* och hydrocellulosa i papperet.
Kännedomen härom är särskilt av betydelse
vid undersökningar av arkivpapper, dvs.
sådant papper som skall ha stor lagrings*
hållbarhet. Koppartalet anger hur många
g koppar som utreduceras som koppar*
oxidul av 100 g papper ur en alkalisk
264
INGEN JÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
