Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Egenskaper
kopparlösning under standardiserade be*
tingelser. Det finnes ett flertal olika metos
der för bestämningens utförande och kops
partalet är först då definierat när metoden
som använts vid bestämningen angives.
Vanliga äro SchwalbesHägglunds och
SchwalbesBraidys metoder.
a^cellulosa i papper bestämmes liksom kops
partalet vanligen endast då fråga är om
bedömning av papperets lagringshållbars
het. ctscellulosa är sådan cellulosa i paps
peret som icke under givna betingelser
löses i 17,5 % natronlut. Metod för bes
stämningen finnes angiven i t. ex. CCA7.1
Egenskaper hos olika papper
Av fig. 20/2, som visar schematiskt sams
bandet mellan massans malningsgrad och
papperets hållfasthetsegenskaper, framgår,
att i de flesta avseenden stiger hållfasts
heten först hastigt, sedan långsamt med
malningsgraden. Ett undantag är rivningss
hållfastheten, som sjunker långsamt vid
ökad malningsgrad hos massan.
Olika typer av papper
Skriv* och bokpapper. Det förnämligaste
skrivpapperet och bokpapperet ( = papper
till räkenskapsböcker o. d.), som är avsett
till handlingar, vilka skola arkivläggas
och i arkiven bevaras för framtiden, tills
verkas av enbart lump av god beskaffens
het. Sådana papper skola ha lågt koppars
tal och därtill låg surhetsgrad. Det innes
håller vanligen icke eller endast mindre
mängd oorganiska fyllnadsämnen. Som
exempel på sådant papper kan anföras
svenska statens normalpapper, klasserna
1 och 2. En något sämre sort, fast dock
ett relativt gott papper, är normalpapper
av klass 3, vilket innehåller minst 50 %
lump. Normalpapper är även avsett till
Fig. 20/2. Hållfasthetsegenskapernas änd=
ring hos papper, tillverkat av stark kemisk
massa, med massans inmalningsgrad.
arkivhandlingar av visst slag. »Extra
strong» och »Bond» äro exempel på andra
papperssorter, som bruka vara tillverkade
av enbart lump eller lump med tillsats av
blekt sulfitmassa.
Till handlingar, som icke behöva bevaras
för framtiden (över ca 50 à 100 år) använs
das papper, tillverkade av enbart blekt
sulfitmassa, eller, då fråga är om boks
papper, blekt sulfitmassa med tillsats av ca
25 % lump. Som exempel på vanligt skrivs
papper av blekt sulfitmassa kan anföras
statens standardpapper, kvalitet B, som
tillverkas med en vikt per m2 av 40, 60, 75
och 90 g. Exempel på bokpapper är stans
dardpapper, kvalitet A, med en vikt per m2
av 95 och 120 g per m2. Enklare skrivs
papper tillverkas av oblekt sulfitmassa
med tillsats av upp till 50 %> mekanisk träs
massa. Sådant papper är standardpapper,
kvalitet C, i 40, 60, 75 och 90 g per m2.
1 Tekniska meddelanden, Svenska papperss och cellulosaingenjörsföreningen.
MATERIALLÄRA
265
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
