Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PLASTMATERIAL
resistiviteten. Enligt de tyska föreskrift
terna (VDE 0320 XII.42) anges den som
resistansen mellan två 10 cm långa, parals
leila kontakteggar, placerade på 1 cm av»
stånd från varandra på provföremålets
yta. Mätningen sker med 1000 V liks
ström, och hänsyn tages ej till att ströms
ledningen inte uteslutande sker i ytskiks
tet. I tabellen angivna värden äro mätta
enligt denna metod. I tyska föreskrifterna
anges inte det direkta måttet på ytresistis
viteten, utan ett jämförelsetal. Andra mäts
anordningar förekomma i andra länder.
Ytresistiviteten beror i hög grad av
ytans beskaffenhet men även på fuktigs
heten i den omgivande luften. Den mätes
ofta sedan provföremålet förvarats viss
tid i vatten. För exempelvis trämjölsfylld
bakelit får man helt andra värden, om
gjuthuden efter pressgjutningen avslipas
före provningen. Även hos opolära harts
ser som polystyrol kan man iaktta en neds
gång i ytresistansen efter nedfuktning.
Genomslagshållfastheten är i hög grad
beroende av betingelserna vid provningen,
och om dessa ej anges, är uppgiften av
ringa värde. Bland de faktorer, som ins
verka, märkas frekvens och kurvform,
elektrodernas utförande samt framför allt
materialets tjocklek samt provtid och
temperatur. De anförda värdena ha bes
stämts genom korttidsprov (jfr SEN 26).
Vid längre provtid kunna väsentligt lägre
värden erhållas än de i tabellen uppgivna.
Tjockleken hos materialet har varit 1—3
mm. Genomslagshållfastheten för tunna
folier av t. ex. polystyrol eller cellulosas
acetat ligger väsentligt högre. För ett par
hundradels mm tjocklek är det sålunda
inte ovanligt, att värden på 100 kV/mm
uppnås.
Som materialegenskap är genomslagss
hållfastheten främst avhängig av materias
lets sammansättning och homogenitet.
Man uppnår sålunda den bästa genoms
slagshållfastheten hos homogena opolära
Fig. 23/19. Dielektricitetskonstanten, s, för
fenolpr essmaterial med trämjölsfyllning
(vanlig bakelit).
material, t. ex. polystyrol, medan kondens
sationshartser i synnerhet med fuktabsors
berande fyllmedel ställa sig ogynnsam*
mare. För bakelitpappersprodukter kan
man dock få mycket goda värden vinkels
rätt mot skikten. Det är emellertid viktis
gare att känna genomslagshållfastheten
parallellt med skikten, då den är beroende
på om bindningen mellan pappersarken
är tillfredsställande. Om som provtid tages
2 min. och elektrodavstånd 40 mm kan
man räkna med följande genomslagsspäns
ning för 5—15 mm tjocklek:
normalkvalitet vid 20° C l,o—1,5 kV/mm
» » 90° C 0,4—0,8 »
högspänningss
kvalitet.... » 20° C 1,5—2,5 »
» » 90° C 1,2—1,8 »
312
INGEN JÖRSH ANDBOKEN
Fig. 23/20. Dielektricitetskonstanten, e, för
polystyrol (två kvaliteter).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
