Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Egenskaper
Fig. 23/21. Dielektricitetskonstanten, s, för
poly vinylklor id.
En annan faktor av väsentlig betydelse
är fukthalten. I ett fuktabsorberande ma*
terial är genomslagshållfastheten en direkt
funktion av fukthalten. Genomslagshåll*
fastheten försämras också starkt med
temperaturen och kan vid 100° C vara
blott 1/3 av vad den är vid rumstempe*
ratur.
Dielektricitetskonstanten är med få un*
dantag av samma storleksordning för olika
material. Lägst är den hos opolära hartser
såsom polymerisat. De i tabellen anförda
högre siffrorna bero på de fyllmaterial
eller mjukningsmedel, som ingå i dessa
material. Dielektricitetskonstanten stiger
i regel med temperaturen och avtar med
frekvensen (fig. 23/19—23).
Fig. 23/22. Dielektricitetskonstant ens, e, fre*
kvensberoende för polyvinylkloridacetat
(två kvaliteter).
Kurva 1. Fenolpressmaterial med glimmer.
Kurva 2. Polystyrol.
Fig. 23/23. Jämförelse mellan dielektricü
tetskonstanten, e, för fenolpressmaterial
(specialkvalitet med glimmerfyllning) och
för polystyrol.
De dielektriska förlusterna anges som
tg <5, där förlustvinkeln ö är komplement*
vinkel till fasvinkeln <p. Polystyrol har
den ojämförligt lägsta förlustvinkeln, och
dess variation med frekvens och tempera*
turförhållanden är obetydlig (fig. 23/24).
Högsta värdena finner man för pressma*
Fig. 23/24. Förlustvinkeln, tgå, för poly=
styrol.
MATERIALLÄRA
313
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
