Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUMMI
fysikaliskt betyder att den termoplastiska
kautschuken transformeras till en elastisk
produkt, som vi kalla gummi.
Vulkanisering med svavel. Naturkautschuk
samt buna*, perbunan* och butylgummi*
gruppen vulkaniseras med svavel eller sva*
velföreningar. Som hjälpmedel för vulka*
niseringens genomförande användes acce*
leratorer och aktivatorer.
När man vulkaniserar mjukgummi med
svavel, är svaveldoseringen numera 1,5—
3,5 % på kautschukvikten räknat. Det i
vissa svavelföreningar (t. ex. tetrametyl*
tiuramdisulfid) bundna svavlet är tillräck*
ligt att genomföra vulkaniseringsproces*
sen, trots att kautschuken därigenom en*
däst tillföres någon tiondels procent svavel.
Man kan kombinera dessa metoder och
vulkanisera med en dylik svavelförening
och låg svaveldosering (ca 1 %).
Eftersom butylgummi innehåller endast
1,5—3 % omättade föreningar, blir det ge*
nom vulkaniseringen en praktiskt taget
mättad förening.
Man kan vulkanisera naturkautschuk
också med selen eller tellur ev. i kombi*
nation med en svavelhaltig förening.
Vulkaniseringen genomföres vanligen
genom uppvärmning till 135—200° C.
Tunna kautschukföremål kunna »kallvul*
kaniseras» genom neddoppning i en 2—4
% lösning av klorsvavla i ett lämpligt lös*
ningsmedel. Vulkaniseringen sker mycket
snabbt, men kvaliteten blir ojämn.
Genom användning av acceleratorer kan
man förkorta vulkaniseringstiden och er*
hålla gummi med bättre åldringsegenska*
per, samtidigt som man får möjlighet att
inom vida gränser anpassa vulkanisatets
egenskaper. Deras användning är ett vill*
kor för ovannämnda svaveldosering av
1,5—3,5 % eller lägre. Som acceleratorer
användbara föreningar återfinnas bland
aldehydaminer, guanidiner och koldisul*
fider. För naturkautschuk är valet av acce*
leratorer mycket kritiskt, i konstkautschuk
är deras verkan mindre specifik. Det finns
så aktiva acceleratorer, att vulkaniseringen
fullbordas på några dygn vid rumstempe*
ratur, s. k. »självvulkanisering». Accelera*
torerna användas i doseringar av 0,75—1,5
% av kautschukvikten. Flera acceleratorer
kombineras ofta i samma blandning.
För att acceleratorernas verkan skall
fullt utbildas, fordras i de flesta fall aktu
vatorer. Dessa utgöras av en kombination
av feta syror och metalloxider. Vanligen
användes 1—2 % stearinsyra och 5—10 %
zinkoxid, allt på kautschukvikten räknat.
Man anser numera allmänt, att vid vul*
kaniseringen ett fåtal av kautschukmole*
kylernas dubbelbindningar gå upp och
över svavelatomer bilda bryggor till när*
liggande molekyler, dvs. den trådformiga
molekylstrukturen övergår till en tredi*
mensionell nätbildning. Om man utnyttjar
samtliga dubbelbindningar, uppstår vid
vulkaniseringen ebonit, och härför erford*
ras ca 45 % svavel på kautschukvikten
räknat. Buna* och perbunangrupperna
kunna vulkaniseras till ebonit men icke
butylgummi, som endast innehåller några
få procent isopren.
Vulkanisering med metalloxider. Neoprene*
och thiokolgruppens produkter vulkanise*
ras med zinkoxid eller blymönja. Råkaut*
schuken är stabiliserad i ett visst polyme*
risationsstadium, och genom vulkanise*
ringen ledes polymerisationen resp. kon*
densationen vidare. I neonprenekvaliteterna
använder man dessutom tillsatser av mag*
nesiumoxid och kan använda vissa som
acceleratorer verkande ämnen. För thio*
kolprodukterna finnas inga acceleratorer.
Zinkoxiddoseringen är 4—10 % för Neo*
prene och 10 % för Thiokol.
Kiselkautschuk är en mättad förening,
som vulkaniseras genom en långsam kon*
densationsprocess, som tager flera dygn
även vid så hög temperatur som 250° C.
Kiselgummi levereras till gummifabrikerna
som färdiga blandningar, och föga är känt
om de i blandningara ingående vulka*
niseringsmedlen.
Modifierande tillsatsämnen
En gummiprodukts kautschukhalt kan va*
riera från 20 upp till nära 100 viktsprocent.
De flesta gummiföremål innehålla förutom
kautschuk och vulkaniseringsmedel också
fyllnads* och mjukningsmedel samt dess*
utom nästan undantagslöst små mängder
av andra ämnen, som förbättra gummi*
produktens egenskaper i en eller annan
riktning.
Fyllnadsmedel. Fyllnadsmedlen äro dels
oorganiska, dels organiska. Till de oorga*
niska fyllnadsmedlen räknas krita, kaolin,
talk, zinkoxid, magnesiumkarbonat, tung*
spat, dolomit m. fi. Bland de organiska
kan framför allt nämnas sot.
322
INGEN ]ÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
