Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vulkanisering. Tillsatsämnen
Fig. 24/1. Draghållfasthetens tillväxt
genom inblandning av aktivt sot.
Med hänsyn till deras verkan på gum*
miprodukterna finner man, att somliga
fyllnadsmedel aktivt påverkar hållfasthets
egenskaperna, medan andra äro inaktiva
och tjäna som utspädningsmedel. Det för*
nämsta aktiva fyllnadsmedlet är sot från
naturgas, som förbrännes under otillräcklig
lufttillförsel. Mindre aktiva äro en del
andra sotsorter samt zinkoxid, magnesium*
karbonat och kaolin.
Som framgår av fig. 24/1 är den förstär*
kände verkan icke blott beroende av valet
av fyllnadsmedel utan i ännu större ut*
sträckning av vilken kautschukkvalitet,
som kommer till användning.
Vulkaniserbar kautschuk och Oppanol
kunna absorbera fyllnadsmedel upp till
fyra gånger sin egen vikt. De övriga ter*
moplasterna användas sällan med fyll*
nadsmedelinblandning.
Mjukningsmedel. Mjukningsmedel använ*
das för att underlätta dels formgivningen
och dels inblandningen av fyllnadsmedel
samt i viss utsträckning för att göra bland*
ningen billigare.
Bland flytande mjukningsmedel märkas
oljor, tjäror och tjärprodukter. I dessa
sväller kautschuken och blir mjukare och
formbarare, samtidigt som fyllnadsmedel*
partiklarna fuktas. Som mjukningsmedel i
oljebeständig kautschuk användas svår*
flyktiga estrar. Vissa stenkolstjärprodukter
och modifierade oljedestillationsrester del*
taga i vulkaniseringen och kunna där*
för användas rikligt utan att nämnvärt på*
verka hållfastheten. För thiokolproduk*
terna finnas inga flytande mjuknings*
medel.
För PV*materialen äro mjukningsmedlen
av grundläggande betydelse. Polyvinyl*
estrarna äro i sig själva benhårda, föga
gummiliknande produkter. Blandas de
med lämpliga mjukningsmedel såsom fos*
for* eller ftalsyreestrar och uppvärmas till
130—160° C, gelatineras de och övergå till
elastiska, gummiliknande material, vilkas
hårdhet kan anpassas genom mjuknings*
medlens dosering. Man kan variera hård*
heten inom ännu vidare gränser än med
vulkaniserbar kautschuk. Mjukningsme*
delshalten blir emellertid för mjuka bland*
ningar avsevärd (60—100 % av poly vinyl*
estervikten).
Till de fasta mjukningsmedlen räknas
feta syror (som dessutom äro aktivatorer),
asfalter, en del beck eller hartsartade pro*
dukter samt faktis (vulkaniserade feta
oljor). Asfalter och faktis kunna använ*
das i rätt stora doser och medgiva ökad
inblandning av fyllnadsmedel. Feta syror
äro däremot lösliga i gummi endast i be*
gränsad omfattning, och den överskju*
tände mängden blommar efter hand ut till
ytan. Thiokolkvaliteterna mjukgöras med
guanidin* eller tiuramföreningar.
På senare tid ha merkaptan* och hydra*
sinföreningar tack vare sin i värme svagt
depolymeriserande verkan på kautschuk
fått en alltmera vidsträckt teknisk använd*
ning.
Regenerat. Vulkaniserat naturgummi kan
genom värmebehandling depolymeriseras
och återföras till ett plastiskt tillstånd. Ut*
Fig. 24/2. Draghållfasthetens förändring
med uppvärmningstiden.
MATERIALLÄRA
323
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
