Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUMMI
Fig. 24/3. Regenerering. T. v. vulkaniserat
naturgummi, t. h. regenererat. S betecknar
svavelbryggar.
sträckes nämligen vulkaniseringen över
lång tid, avtager hållfastheten och materias
let blir åter plastiskt (fig. 24/2). Regenes
reringen bygger på detta fenomen. Svavels
bryggorna avlägsnas emellertid icke, utan
det är det tredimensionella molekylnäts
verket, som styckas i mindre aggregat
(fig. 24/3).
De vanligaste regenereringsförfarandena
äro plastikats och alkalimetoderna. Plastis
kat framställes genom att textilfritt gums
miskrot i värme får svälla i mjukningss
medel samtidigt som gummit svagt depolys
meriseras. Alkaliregenerat framställes av
textilhaltigt skrot, som under åtskilliga
timmar kokas i natronlut under högt
tryck. Natriumhydratet löser cellulosan i
textilfibrerna, och gummit depolymeriseras
genom upphettning.
Buna cykliseras i värme och kan därför
icke regenereras på samma sätt som naturs
gummi. I Förenta staterna har på senaste
tiden utvecklats metoder för regenerering
av gummiskrot, som innehåller såväl nas
turkautschuk som syntetisk kautschuk.
Processen ansluter sig till alkalimetoden
men bygger på användning av speciella
oljor i vilka båda gummisorterna svälla
lika mycket.
Övriga regenereringsmetoder såsom ters
misk depolymerisering under samtidig
torrdestillation av textilierna, syraregenes
rering och extraktion med lösningsmedel
anses ge sämre Resultat och användas
sällan.
Eftersom vid den ursprungliga vulkanis
seringen endast ett fåtal av kautschukens
dubbelbindningar användes för bildandet
av svavelbryggor, finnas många dubbels
bindningar kvar i regeneratet, och dessa
kunna utnyttjas vid förnyad vulkanisering.
Av mättade föreningar såsom ebonit och
vulkaniserat butylgummi kan icke frams
ställas vulkaniserbart regenerat.
Vulkaniseras regeneratet utan tillsats av
kautschuk, får man låga hållfasthetsvärs
den. Billiga gummiprodukter innehålla
även under fredsförhållanden mer eller
mindre regenerat, blandat med kautschuk.
Under kristiden har regenerat fått stor
betydelse som kautschukersättning.
Världskonsumtionen av regenerat upps
skattades under fredsåret 1937 till 250 000
ton, dvs. nästan 1/3 av kautschukförs
brukningen.
övriga tillsatsämnen. I praktiskt taget alla
gummiblandningar användas små mängder
antioxidanter (vanligen aminföreningar).
De förbättra gummits åldringsegenskaper,
värmebeständighet, utmattningshållfasthet
för böjning m. m.
Växer och feta syror, som inblandas i
större mängd än som är löslig i gummit,
blommar ut till ytan och skyddar gummit
mot solsprickor.
I svampgummi inblandas jäsmedel (nas
triumbikarbonat, lättflyktiga vätskor m.m.),
vilka vid vulkaniseringsprocessen bilda
porer i gummit.
Vid bearbetning av latex använder man
tvålar och kolloidbildande ämnen för att
överföra tillsatsämnen till emulsionss eller
dispersionsform.
Tillverkningsförfaranden
Tillverkningsmetoderna bli artskilda, om
man arbetar med fast kautschuk, latex
eller gummilösning. Ett villkor för den
syntetiska kautschukens användbarhet är,
att den kan bearbetas i samma maskiner
som naturkautschuk.
Bearbetning av fast kautschuk. Den fasta
kautschukens bearbetning bygger på det
förhållandet, att kautschuk i varmt tills
stånd är plastisk. Maskinerna arbeta därför
med en temperatur av 70—100° C för vuls
kaniserbar kautschuk och 120—200° C för
termoplaster.
Blandningen av kautschuk och tillsatss
ämnen sker i valsverk (fig. 24/4) eller
Fig. 24/4. Valsverk.
324
INGEN ]ÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
