Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Egenskaper
med förut använda beteckningar är ett ut*
tryck för hur snabbt en värmeström
tränger in i en kropp. För största mot*
stånd mot en inträngande värmeström
skall a vara så liten som möjligt, dvs. A
skall vara lågt och produkten y •c stor ex.
branddörrar).
Värmeutvidgning. Följande begrepp böra
särskiljas: värmeutvidgning, dvs. den lin*
jära värmeutvidgningen, som kan vara
positiv eller negativ, och krympning, som
är den permanenta längdförändring eller
den permanenta volymförändring, som
materialet undergått efter upphettning till
en viss temperatur med därpå följande av*
svalning. Krympningen bestämmer ofta
den högsta temperatur, till vilken ett iso*
leringsmaterial kan användas.
Eldfasthet betecknar den temperatur, vid
vilken materialet mjuknar utan belastning.
Vid bestämning av eldfastheten jämföres
ett prov av materialet med s. k. Seger*
käglor. Numret på den Segerkägla, som i
mjukningshänseende närmast överensstäm*
mer med det till undersökning förelig*
gande materialet, angives som dettas eld*
fasthet.
Temperaturväxlingsbeständighet är ett mått
på materialets förmåga att motstå om*
växlande upphettning och avkylning. De
spänningar, som uppstå på grund av tem*
peraturskillnader inom materialet och som
kunna verka störande, äro till sin storlek
bl. a. beroende både av materialets ut*
formning och av dess temperaturlednings*
förmåga.
I Sverige angives för tegel temperatur*
växlingsbeständigheten oftast genom det
s. k. spricktalet. Detta bestämmes så, att
ett normaltegel (10"x5"x2%") med ena
koppytan nedföres i en speciell ugn till
en tredjedel av sin längd och upphettas
till 950° C, varefter det uttages och på be*
stämt sätt kyles i vatten eller luft. För*
farandet upprepas till dess minst 50 % av
den upphettade koppytan avsprängts. Det
antal upphettningar, efter vilket detta in*
träffar, betecknas som spricktal.
Kemiska egenskaper
Isoleringsmaterialets kemiska samman*
sättning kan givetvis vara av avgörande
betydelse för reaktioner med sådana äm*
nen, med vilka det kommer i beröring.
Sålunda kunna vissa material giva upphov
till allvarliga korrosionsangrepp på järn
eller metall. Tegel eller pulver med svavel*
halt kunna åstadkomma skadliga angrepp
på elektriska motståndselement osv.
Till de kemiska egenskaperna torde
även materialets lukt och smak få räknas.
I kylanläggningar få dessa ej överföras
till förvarade livsmedel. Många isolerings*
material speciellt av organiskt ursprung
kunna utgöra ett lämpligt näringsmedel
för mikroorganismer och ohyra, vartill
hänsyn bör tagas.
Elektriska egenskaper
Den elektriska ledningsförmågan är i
allmänhet av mindre intresse men vid vissa
elvärmeapparater kan ett material sam*
tidigt avse att giva både termisk och elek*
trisk isolering, t. ex. asbestpapp, asbestträ.
Sifferuppgifter förekomma mycket spar*
samt i litteraturen.
Om materialet är en dålig elektrisk iso*
lator, kunna också lätt läckströmmar upp*
komma, som giva upphov till elektrolys
med därav följande sönderdelning och
förstöring av materialet framför allt vid
likström.
Ekonomiska synpunkter
Varje isoleringsproblem är ett ekono*
miskt problem, där isoleringstjockleken
bestämmes så att summan av ränte* och
amorterings* och eventuella underhålls*
kostnader på den färdiga isoleringen och
kostnaden för värmeförluster under exem*
pelvis ett år blir så liten som möjligt.
MATERIALLÄRA
551
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
