Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRMEISOLERINGSMATERIAL
Fig. 26/3. Principiell framställning av sum=
man av ränfe-, amorterings= och
underhållskostnader samt kostnader för värme=
förluster vid ett tänkt isoleringsfall.
Förhållandet illustreras av principfiguren
26/3.
Vid jämförelse mellan olika isolerings?
material ur kostnadssynpunkt har man
god nytta av det s. k. kvalitetstalet
l-p
där p = priset per m3 av isoleringsmate?
rialet.
A • p uttrycker kostnaden per ytenhet för
en viss isoleringsverkan. Är A • p så låg
som möjligt, blir isoleringskostnaden för
en plan vägg vid given temperaturdiffe?
rens och värmeförlust per ytenhet mi?
nimum.
De ovan uppräknade materialegenskap
pernå förlora givetvis för vissa isolerings?
material helt sin innebörd. Så har natur?
ligtvis tryckhållfasthet, brotthållfasthet vid
böjning, hårdhet, sprödhet, måttnoggrann?
het, värmeutvidgning och temperaturväx?
lingsbeständighet inte någon tillämpning
vid isolationspulver. Däremot kan ibland
vissa andra data utöver de uppräknade
angivas, t. ex. volymvikt för pulver i ska?
kad och lös form, täckningsförmåga vid
isoleringsmassor m. m.
Tab. 26: 2—5 upptaga de viktigaste ma?
terialegenskaperna för några vanliga iso?
leringsmaterial uppdelade på de förut de?
finierade fyra olika temperaturområdena.
I tabellerna ha med avsikt alla varumär?
ken undvikits. Varje materialbenämning
får därför betraktas som ett kollektiv, in?
nefattande många olika produkter, som
kunna anses hänförbara till benämningen
ifråga. Därför måste de uppgivna mate?
rialegenskaperna, som i sig själva för var?
je bestämt material uppvisa spridningar på
10 % eller mera, endast betraktas som
riktvärden lämpliga att använda i över?
slagsberäkningar.
Det angivna antalet siffror är större än
vad som svarar mot värdenas noggrann?
het och äro endast till för att giva en
åskådlig bild av t. ex. värmeledningsför?
mågans variation med temperatur och vo?
lymvikt.
352
INGEN ]ÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
