Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Framställning. Egenskaper
tortkol samt sot. Materialet kalcineras för
att avdriva flyktiga beståndsdelar samt
krympa produkten, så att sprickbildning
genom partiklarnas krympning under
bränningen förebygges. Det förekommer
även att askhalten nedbringas genom flo?
tation eller kemisk behandling. Därefter
krossas, males och siktas kolmaterialet.
Siktanalysen av det pulver, som skall ingå
i en blandning är av väsentlig betydelse
för det framställda konstkolets kvalitet. I
regel åsyftar man att erhålla ett kol med
hög täthet och därav följande lågt spec.
elektriskt motstånd och hög mekanisk
hållfasthet. Detta mål vinnes genom, bl. a.,
en sådan fördelning av kornstorleken att
tät packning av pulvret uppstår. Proble?
met är härvid i viss mån detsamma som
beträffande kornstorleksfördelningen i be?
tong. Å andra sidan kan man, då så är
önskvärt, bibringa slutprodukten en högre
grad av porositet genom att utesluta de
finaste kornstorleksgraderna. Genom ur?
val av och sammanblandning av olika pul?
versorter har man också i sin makt att
reglera beskaffenheten hos slutprodukten.
Beck?koks och petroleum?koks ge sålunda
ett lågt elektriskt motstånd under det att
tillsats av sot ökar detta motstånd samt
hårdheten och minskar värmeledningsför?
mågan. I massan för kolborstar och elekt?
riska kontakter inblandas ofta grafit för
nedbringande av motståndet och av frik?
tionen mot glidytor. Samma syfte uppnås
genom elektrografitering av härför lämpat
kolmaterial. Med avseende på kornstor?
leken hos pulvret må framhållas att ju
större sektion de framställda föremålen
skola äga, ju större måste kornstorleken
vara i pulverblandningens grövsta frak?
tioner. Härigenom blir sammanbindningen
inom godset kraftigare så att sprickbild?
ning under bränningen förebygges, var?
jämte materialet erhåller större seghet och
förmåga att motstå häftiga temperatur?
växlingar. I grova kolelektroder ingå t. ex.
anlracit?gryn, som kunna ha en längd av
15 mm eller däröver. I kol av smärre
dimensioner, t. ex. elektroder under 100
mm diameter, båglampskol, kolborstar och
mikrofonkol överstiger däremot högsta
kornstorleken i regel icke 0,5 mm. Dessa
kol ha därför ett tätt brott.
Sammanblandning av pulvret med bin?
demedlet, beck eller tjära eller blandningar
därav, måste utföras med stor omsorg, så
att bindemedlet blir jämnt fördelat och
kolpartiklarna överdragna med en film av
bindemedlet. Ytterligare bearbetning av
massan i kollergång eller i valsstolar ut?
föres ofta, särskilt då det är fråga om
högre kvaliteter. Den lämpliga halten av
bindemedel beror på det sätt på vilket
massan sedan skall bearbetas. Massans
konsistens vid pressningstemperaturen skall
vara mjuk och plastisk för strängpress?
ning, relativt torr för styckepressning men
halvflytande för s. k. Söderbergelektroder
(se nedan).
Pressning av massan i strängform på så
sätt att massan fylles i en cylinder, som i
ena ändan är försedd med ett munstycke
med den mynningssektion, som det utpres?
sade ämnet skall äga (med beaktande av
påföljande krympning). Massan beskickas
i cylindern som förpressade block av i
det närmaste cylinderns diameter eller
instampas i cylindern. Medelst en pistong,
som framdrives med hydraulisk kraft,
pressas massan ut genom munstycket till
raka ämnen som avskäras till åsyftad
längd. Man kan på detta sätt framställa
ämnen för kolelektroder med upp till 1
meters diameter och en längd av nära 3
meter, vägande ca 3,5 ton. Block? eller
styckepressning giver ett strukturfritt,
kompakt material. Genom sådan pressning
framställer man t. ex. kontaktkol och kol?
borstar för elektrotekniska ändamål, kol?
membraner och mikrofonkol för telefon?
tekniken samt ringar och ringsegment för
ångturbinpackningar. På grund av de
högre tillverkningskostnaderna är det en?
däst för framställning av kol av högre
kvaliteter som denna pressningsmetod an?
vändes.
Under den efterföljande bränningen
förkoksas bindemedlet så att kolpartik?
larna sammanbindas av det kvarblivande
koksmaterialet till ett solitt kol. Det är av
betydelse att bindemedlet lämnar en hög
procent av en hållfast koks och ett nog?
grannt urval av bindemedel måste därför
ske. Högre än till ca 45 % koksåtgång
kan man dock icke nå. Härav följer att
allt konstkol blir mer eller mindre poröst.
Genom att efter »bränningen» impregnera
kolet med tjära eller smält beck och ånyo
underkasta det en bränning kan man vis?
serligen delvis fylla porerna med koks
och öka kolets elektriska ledningsfömåga
och mekaniska hållfasthet men av uppen?
bara skäl lyckas det icke att på detta sätt
framställa ett tätt material. Åstundar man
MATERIALLÄRA
371
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
