Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOLPRODUKTER
Fig. 2811. Grafits gitt er struktur enligt
Derbye och Scherrer.
ett för vätskor och gaser ogenomträngligt
kolmaterial måste man därför impregnera
kolet med ett tätt medium av annan karak,
tär är kolet. Kolets egenskaper bli då i
väsentlig grad beroende på detta impreg,
neringsmedel.
Såsom redan angivits kan man genom
upphettning av kolet i elektrisk ugn till
temperaturer över 2 000° C helt eller del,
vis överföra kolsubstanser till grafit.
Karaktären hos den framställda grafiten
beror på utgångsmaterialets beskaffenhet.
Lämpligaste råmaterialet är petroleumkoks
eller beckkoks. Kol av sådant material
uppnår fullständig grafitering vid 2 300°
—2 500° C.
Fysikaliska egenskaper för kolprodukter.
Atomvikt: g/gmol .................. 12
Spec. värme, medelvärde:
(praktiskt taget lika för olika varieteter).
(25-75° C) cal/g °C 0,i7
(25-100° C) cal/g °C 0,23
(25—900° C) cal/g °C 0,32
(50—1 200° C) cal/g °C 0,35
(50—1 500° C) cal/g °C 0,39
Smältpunkt: (approximativt) °C .. 3 600.
Övriga egenskaper variera inom vida
gränser vid olika pulversammansättning
och framställningssätt samt brännings,
resp. grafiteringstemperatur. Nedan upp,
tagas typiska värden för kolelektroder och
grafitelektroder.
Spec. el. mot. Kolelektroder Grafitelektroder
stånd ohm
mm2/m...... 40—80 8—13
Värmeledn^föi*,
måga
cal/cm S°C .. O,016—0,024 0,28—0,35
Hållfasthet:
dragning
kgf/cm2 .... 35—60 40—50
Hållfasth.: tryck
kgf/cm2 .... 150-280 220-240
Volymvikt g/cm3 1,53—1,57 1,53—1,65
Porositet % .. 22—26 25—30
Användning
De fundamentala egenskaper hos konst,
kol, varpå deras användning i allmänhet
beror, äro relativt lågt spec. elektriskt
motstånd, osmältbarhet även vid ljusbågs,
temperatur, god mekanisk hållfasthet samt
motståndskraft mot kemiska angrepp.
Inom elektrotekniken finna konstkol en
vidsträckt användning, bl. a. såsom:
Ljusbågkol till båglampor och projektions,
lampor samt strålkastare. S. k. effekt,kol
framställas såsom rör med ett litet cent,
rumhål som fylles med salter, vilka vid
förgasning bibringa ljusbågen stadga samt
en på dessa salter beroende färg.
Kontakter av olika slag. Hit höra främst
s. k. kolborstar för strömöverföring till
kommutatorer och släpringar, kolsläpringar.
En mångfald kvaliteter, anpassade för
olika driftsförhållanden föras i markna,
den. För att öka den elektriska lednings,
förmågan inblandas i vissa fall koppar,
pulver i massan (koppar, eller bronskol).
Grafithaltiga borstar framställas genom
inblandning av naturgrafit i massan eller
genom mer eller mindre fullständig elek,
trografitering av kolborstämnen. Ibland
kombineras dessa metoder. På grund av
372
INGEN ]ÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
