Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BERGARTER OCH SEDIMENT
fall strökorn liggande i en grundmassa.
Men bergarterna äro glasiga och porösa,
varför strökornen lätt förbises. Ibland äro
dock strökornen mycket stora som t. ex. i
vissa trakyter där strökornen äro sanidiri=
fältspat (K*Al*silikat) i storlek av flera cm
och i basalter där vissa kristaller av augit
och hornblende, som ligga spridda i den
porösa massan, kunna nå liknande storlek.
Att skilja yngre ytbergarterna från
varandra utan närmare undersökning bju*
der ofta stor svårighet. De flesta ha näm*
ligen förvillande lika utseende. De äro
ljusa i grått och brunt, när de äro slag*
giga, och mörkare ända till svarta, när
porositeten är mindre.
Ha dessa bergarter stelnat så hastigt att
de bildat lavaglas, skiljer man ut olika
typer av glassorter. De som äro blanka
och så gott som vattenfria benämnas obsU
dian, under det att de som äro matta och
vattenhaltiga kallas becksten. En mycket
porös typ, som vanligen stelnat*i vatten,
kallas pimsten eller pimpsten.
De yngre ytbergarterna äro sällsynta i
Sverige utom i Skåne där svartgrön basalt
uppträder på spridda ställen. Övriga före*
komster i Sverige äro endast brun ryolit
vid sjön Mien i södra Småland och en
svart andesitisk bergart vid Dellensjöarna
i Hälsingland.
Sedimentära bergarter
Sedimentära bergarter indelas i meka?
niska (klastiska) och kemiska.
För lösa avlagringar användes indel*
ningen:
Klapper: runda stenar
Grus: kornstorlek 20 —2 mm
Sand: » 2 —0,2 »
Mo: » 0,2 —0,02 »
Mjäla: » 0,20—0,oo2 »
Lera: » <0,oo2 »
Konglomerat är hopkittat klapper och grus,
vilket uppträder som bollar i bergarten.
Gråvacka är småkornigt konglomerat, i
vilket även skifferbitar ingå.
Sandsten är hopkittad sand (flod*, havs*
flygsand) och benämnes efter sammankitta
ningsmedlet. Så är t. ex. i kalksandsten
kalk bindemedel.
Kvartsit är bergart av enbart kvarts. Den
kan bildas på olika sätt. Kvartssand kan
ha hårdnat till kvartsit av att kiselsyrerika
lösningar tagit sig ned i sanden och ut*
fällts på kornen så att dessa sammanvuxit.
Kvartsit kan även ha bildats i sprickor ge*
nom att kvarts kristalliserat och så ut*
fyllt dem att de sedan framstå som kvart*
sitgångar. Inom urberget förefinnes även
mäktiga kvartsitlager, som uppenbarligen
utgöras av regionalmetamorfoserad kvart*
sand. Slutligen är kvartsit en produkt av
metasomatos tillsammans med malmbild*
ningen vid många sulfidmalmfält.
Leror äro sammansatta av mycket fin*
kornigt material av kvarts, fältspat och
andra silikatmineral. Grundsubstansen är
vattenhaltiga aluminiumsilikat. Lera hård*
nat till bergart är skifferlera eller ler=
skivsten men benämnes ofta lerskiffer oak*
tat den ej är förskiffrad och ej har
förskiffringsplan utan skivar upp efter
avlagringsplan. De bitumenösa lerskivste*
narna kallas alunskiffrar och de kalkhal*
tiga gå under namn av märgelskiffrar.
Kaolinleror och laterit resp. bauxit äro
kolloidala vittringsprodukter.
Breccia är klastisk bergart sammanfogad
av kantiga bergartsfragment. De benämnas
efter sammankittningsmedlet. Man skiljer
mellan förkastningsbreccior, som uppkom*
mit genom sättningar i berggrunden, och
eruptivbreccior, vilka bildats genom att
jordskorpan splittrats vid eruptiva berg*
arters framträngande.
Vulkaniska sediment (pyroklastiska sedi*
ment) bestå av vulkanisk aska (glasigt
396
INGEN ]ÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
