Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KERAMISKA PRODUKTER
vudsak samma tekniska egenskaper som
fältspatporslinet och är en övergångsform
till det nedan beskrivna sintrade sanitets*
porslinet.
Benporslin. I benporslin ingår som fluss*
medel en avsevärd procentsats brända
kreatursben. Porslinet utmärkes av en
mycket hög slagseghet och har därför
funnit användning speciellt till kraftigt
ansträngt servisgods, t. ex. restaurant*
porslin. Någon teknisk användning har
benporslin icke.
Sintrat sanit et sporslin. För sanitära anord*
ningar (W.C.*stolar, tvättställ m. m.) an*
vändes numera s. k. sintrat sanitetsporslin,
dvs. en sorts fältspatporslin med en bränn*
temperatur av ca 1 300° C. Skärven och
glasyren brännas i allmänhet i en brän*
ning. Porslinet framställes av plastisk lera,
kaolin, kvarts och fältspat. Skärven hos
detta material kännetecknas av låg vatten=
uppsugningsförmåga (<1 %), varför det
är särskilt lämpat för hygieniska artiklar.
I England och Amerika går porslinet un*
der namnet »Vitreous China». Till följd
av sin i jämförelse med fältspatporslinet
betydligt bättre förmåga att bibehålla sin
form under bränningen kan man tillverka
avsevärt större detaljer av detta material.
Det har därför även kommit till använd*
Tab. 32:7. Sintrat sanitetsporslin.
Tryckhållfasthet
oglaserat kgf/cm2 4 000—5 000
Böjhållfasthet
oglaserat kgf/cm- 500—700
Slagböjhållfasthet
oglaserat kgfcm/cm2 2,o—2,5
Dessutom skall porslinet besitta viss
beständighet mot temperaturväxlingar
utan att sprickor uppstå i glasyr eller
skärva.
ning för framställning av kemiskt*tekniskt
porslin i synnerhet av större dimensioner.
Dess viktigaste hållfasthetsvärden framgå
av tab. 32:7.
För vissa mycket stora artiklar av pors*
lin för hygieniskt bruk kommer s. k.
»Feuerton» (svensk benämning saknas) till
användning. Detta material består av en
inre chamottekärna överdragen med en
tunn hinna av porslinsmassa, på vilken
glasyren är anbragt. Ännu förekomma i
den svenska marknaden sanitetsartiklar med
porös skärv (typ flintporslin). Dessa måste
karakteriseras som mindervärdiga, då vid
minsta skada i glasyren vatten och oren*
lighet sugas in i skärven, där de kvarstan*
na och orsaka dålig lukt, smittorisk m. m.
Fajans eller flintporslin. Med fajans eller
flintporslin menas produkter med porös
skärv överdragna med vanligen blyhaltiga
glasyrer. Namnet flintporslin är rätt
oegentligt, då vanligen ingen flinta före*
kommer i materialet, men har vunnit viss
burskap. Vattenuppsugningsförmågan hos
goda produkter överstiger vanligen icke
10 % och bör ligga vid 5—6 %. Porslinet
brännes vanligen i två bränningar, en
högre skärvbränning vid 1 200—1 300° C
och en lägre glasyrbränning vid ca
1 100° C. Porslinet bör tåla upphettning
i luft till 175° C och därefter avkylning i
kallt vatten utan att sprickor uppstå var*
ken i skärva eller glasyr. Dessutom skall
det kunna upphettas i ånga av 10 atö 1/2 h,
härefter kylas i kallt vatten 1/2 h, upphet*
tas på nytt och kylas i vatten etc, till*
sammans 4 provcykler utan att sprickor
uppstå i glasyren hos de oskadade före*
målen. Kalk= eller kritporslin är en låg*
värdig typ av pofslin, i vilken större
mängder kalk införts för att sänka bränn*
temperaturen. Det har mycket dåliga me*
kaniska egenskaper.
Krukmakaregods, enklare kakelplattor, ma=
jolika m. m. Dessa material bestå av fär*
408
INGEN JÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
