Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Formgivning
rar och hängtraverser kan exempelvis icke
ske direkt i ett lättbetongtak, vid större
last ej ens i en takplatta av betong. Om
större delar av anläggningen skall betjä*
nas av sådana transportanordningar söker
man lösa takkonstruktionen så, att upp*
hängningsjärnen kunna fästas direkt i
längsgående sekundärbalkar, som ingå i
takets bärverkssystem.
Vanliga, upplagda traverser inverka föga
på takkonstruktionen men väl på pelarna.
I synnerhet vid stålkonstruktioner upp*
läggas ej sällan större traverskonstruktio*
ner på separata pelare.
f. Elinstallationer
Endast i undantagsfall inverka elinstal*
lationer på byggnadsutformningen i stort.
De ha desto större betydelse för detaljut*
formningen bl. a. av golv och golvbelägg*
ningar, i den mån maskinparken är stor
och kräver ett vittutgrenat ledningsnät.
På dessa frågor kan emellertid här icke
ingås.
g. övriga inflytanden
En formgivande faktor av viss betydelse
är frågan om vattenavrinning från taken.
Den kan i princip lösas efter tvenne sy*
stern. Se fig. 5/6.
Vid system a sker avbördningen genom
invändiga stuprör vid pelarna, vid system
b genom in* eller utvändiga stuprör vid
fasaderna. Det förra systemet ger något
högre anläggningskostnad men medför å
andra sidan den fördelen, att takplattan
kan utföras med plan undersida. De obe*
tydligt takluftningar, som erfordras för vat*
tenavrinningen, kunna nämligen lätt åstad*
kommas i takisoleringen. Beträffande in*
rrrrm rTTTTn
a b
Fig. 5/6. Alternativa takutformningar med
hänsyn till vattenavrinningen.
stallationer av olika slag, som icke be*
rörts ovan, exempelvis tryckluft, gas, ånga
etc., kan sägas detsamma som om elinstal*
lationer, de sakna betydelse för byggnads*
utformningen i stort.
Flervåningsbyggnader
Industribyggnader av trä i flera våningar
ha så avsevärda nackdelar jämfört med
byggnader i sten, att de endast i exceptio*
nella fall böra komma till utförande.
Bristande brandsäkerhet och ringa håll*
fasthet äro de tyngst vägande faktorerna.
Härtill kommer att kostnaderna ofta äro
lika höga som för stenhus ibland högre.
Detta gäller även för det tidigare så van*
liga utförandet med väggar i sten och bjälk*
lag av trä. Med hänsyn till dessa fakta ha
flervåningsbyggnader i trä icke avhandlats
nedan.
a. Bärverkssystem
Skelettbyggnaden medger en frihet i
rumsdispositionen vid projektering och
framtida omplanering, som saknar motsva*
righet vid byggnader med bärande väggar.
Blandat bärverkssystem enligt ovan är
däremot väl jämförbart. En nackdel är
däremot att ledningsdragningar, som vid
hjärtmurar kunna utföras med stor frihet,
vid de båda andra typerna försvåras mer
eller mindre allt efter den bjälklagskon*
struktion, som väljes. Härom mera nedan.
Skelettsystem är byggnadstekniskt över*
lägset blandat bärverkssystem med mur*
verk i fasaderna. Det senare ger nämligen
olika sättningar för yttervägg och inre
pelare, vilket förhållande lätt åstad*
kommer sprickbildningar i plattväggar etc.
Byggnader med bärande fasadväggar av
betong utgöra undantag och kunna för
övrigt även i flera andra avseenden jäm*
föras med renodlade skelettbyggnader.
Byggnads* och underhållskostnaderna äro
så beroende av materialval, hushöjd,
BYGGNADSTEKNIK
1031
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
