Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRIBYGGNADERS PLANERING
spännvidder och nyttig last på bjälklagen
m.m., att några generella uppgifter om
det ena eller andra systemets överlägsen?
het icke kunna ges.
b. Materialval för pelare och väggar
Skelettbyggnader utföras med pelare av
betong eller stål, det senare av kostnads?
skäl främst då de laster, som skola uppta?
gas, äro alltför stora för att man skall
kunna komma ned till rimliga dimensioner
med konstruktioner i armerad betong. Stål?
pelare äro redan i sig själva dyrare än be?
tongpelare, vartill komma kostnaderna för
nödvändigt brandskydd genom kringgjut?
ning eller kringmurning etc. Erforderlig
värmeisolering av stommen bör vara ut?
vändig. Invändig isolering medför ökade
kostnader och utgör en byggnadstekniskt
sämre lösning, genom att temperaturspän?
ningar i den bärande stommen bli ofrån?
komliga.
Utfackningsväggarna kunna vid skelett?
byggnader i regel väljas enbart med hänsyn
till kraven på värme? och fuktisolering, ut?
seende och beständighet. Hållfasthetskra?
ven äro nämligen för icke bärande väggar
obetydliga, såvida de icke kunna antagas
bli starkt utsatta för mekanisk åverkan eller
måste beräknas kunna stoppa för infäst?
ningar av tyngre slag. I regel avlastas väg?
garna våning för våning, men vid låga
byggnader kan man också ställa utfacknm?
gen på grundmuren som ett skal utanför
byggnaden endast förankrat i horisontal
led till stommen. I förra fallet innebär låg
vikt en fördel, då härigenom fasadbalkar
och pelare få mindre last. Lämpligt material
till utfackningsväggar är exempelvis lätt?
murtegel och lättbetongblock. Fig. 5/7 vi?
sar en sektion genom fasaden till en ske?
lettbyggnad av betong med utfackning av
1 1/2 sten lättmurtegel.
Bärande fasadväggar måste utföras av
material med tillräcklig hållfasthet för att
kunna upptaga förekommande belastnin?
Fig. 5/7. Sektion genom fasad med utfack=
ningsvägg av 11/2 stens tegel.
gar och samtidigt medge för dagsljusbe?
lysning erforderliga fönsteröppningar i fa?
säden. Lättbetongblock och betonghålsten
medge normalt icke större byggnadshöjd
än 2 à 3 våningar medan lättmurtegel och
i synnerhet tungt murtegel allt efter om?
ständigheterna kan nyttjas för dubbla
denna hushöjd eller mera. Betongväggar
åter kunna upptaga ännu större beläst?
ningar med mindre väggtjocklek och ge
därigenom framför allt i städernas tätt?
bebyggda kvarter större nettogolvyta.
c. Mellanbottnar *
Bland bjälklagskonstruktioner av intresse
för industribyggnader är fyllnadsbjälklaget
med järnbalkar det äldsta. Det kan direkt
återföras på de förr vanliga tegelkon?
struktionerna i form av 1/2 sten tjocka
tegelvalv mellan järnbalkar på små c/c
avstånd, vanligen ca 2,o m, samt fyllning
och golvbeläggning. Om tegelvalvet i dessa
ersättes med en tunn betongplatta i bal?
karnas underkant, äro konstruktionerna
identiska. Järnbalkarna kunna emellertid
också ersättas med balkar av betong. Båda
1032
INGEN JÖRSH A NDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
