Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRIBYGGNADERS PLANERING
Utfackningsväggar utföras vanligen i te*
gel, ehuru materialet ingalunda är idea*
liskt vid så stora vindpåkänningar, som här
vanligen måste kalkyleras med. Lättbe*
tongblock och liknande äro ur denna syn*
punkt ännu sämre. Utförande i tegel krä*
ver vid 1 1/2 stens tjocklek och en vind*
belastning av 80 kg/m2 strävpelare på
högst 5 à 6 m inbördes avstånd, vid arme*
råde konstruktioner något större. Utom*
lands utföras utfackningsväggar till hall*
byggnader ofta i stålkonstruktioner med
utvändig plåtklädsel, vilket förefaller mera
ändamålsenligt.
Dagsljusbelysningen tillgodoses vid hallar
vanligen med högt sittande fönster. Lan*
terninkonstruktioner äro för hallar i ett
skepp i regel överflödiga, då hushöjden i
normala fall är mer än tillräcklig för att
medge riklig dagsljusbelysning genom stör*
re fönster nära taket.
b. Hallar utan tung kransutrustning
Projektering av »lätta» hallar medger
stor frihet vid val av material och kon*
struktivt system. Utöver betong och stål
tillkommer här trä som ett i hög grad an*
vändbart utgångsmaterial för konstruktion
av primära och sekundära bärverkselement
i form av balkar, bågar, ramar och fackverk.
Bågar och fackverk ha för denna bygg*
nadstyp långt större användning än för
ovan diskuterade. Redan tidigare har på*
pekats fackverkets fördelar ur anlägg*
ningskostnadssynpunkt jämfört med mas*
siva balkar och ramar, så snart det gäller
större spännvidder. Bågen ger emellertid
som bärverkselement än gynnsammare an*
läggningsekonomi. Dock bör observeras,
att såväl fackverk som bågkonstruktioner
vanligen medföra ökad byggnadsvolym
med den betydelse detta kan ha för an*
läggnings*, uppvärmnings* och underhålls*
kostnader.
Bågar i stål och betong konstrueras som
inspända, tvåleds* eller treledsbågar. För
trä lampa sig bäst tvåleds* och treledsbå*
gar.
Yttertak till hallar böra helst utföras av
brandsäkert material. Om trä användes till
bärverket, lämpa sig lättbetongplattor ge*
nom sin ringa vikt utmärkt till själva tak*
konstruktionen.
Utomlands ha s. k. skalkonstruktioner i
betong fått stor användning för hallbygg*
nåder. Dessa bestå av tunna cylindriska
skal, som verka som plattbalkar mellan
avstyvande gavlar. Vid stor konstruktions*
höjd blir plåttjockleken mycket liten. Ut*
förda konstruktioner finnas med en platt*
tjocklek av endast 7 cm för en spännvidd
av 40 m. Dragband erfordras icke.
Byggnadsutformningen blir naturligtvis
för lätta hallar liksom för ovan diskute*
råde byggnader beroende av produktio*
nens art, installationer, krav på dagsljus
etc. Då emellertid dessa frågor här vanli*
gen spela en underordnad roll jämfört med
rent byggnadstekniska och konstruktiva
synpunkter, skola de icke närmare disku*
teras.
Silobyggnader
Silo kallas en stående schaktformig be*
hållare, som beskickas upptill och tömmes
genom avtappning vid botten. Den använ*
des för magasinering av pulver till stycke*
formigt gods, t. ex. mjöl, spannmål, socker,
kalk, cement, arsenik, malm, kol, koks,
sand och makadam. Vanligen sammansät*
tas flera silor till en byggnad kallad cell*
silo. Enstaka silor förekomma emellertid
också. De få ofta ansenliga mått och kallas
då storrumssilor.
Cellsilor äro i regel kombinerade med
elevatortorn samt överbyggnad med hori*
sontella transportörer för beskickningen
och undervåning för urtappning och av*
transport. Arbetsprincipen blir då enligt
den schematiska framställningen å fig. 5/14.
1038
INGEN JÖRSH A NDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
