Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRUNDLÄGGNING
Allmänt
Grundläggningen är oftast den besvär*
ligaste delen av byggnadsverket. Noggran*
na undersökningar måste utföras, så att
man skaffar sig största möjliga kännedom
om så stora delar av undergrundens be*
skaffenhet som äro aktuella. Man måste ha
kännedom om grundvattennivåns läge, ev.
starkt lutande berggrund eller snedställda
lerlager med risk för glidning, lösa jord*
lager även under det undergrundsskikt,
på vilket grunden vilar, m. m. Se Mätnin=
gar och förundersökningar.
Grundläggningen skall kunna överföra
alla byggnaden angripande laster till un*
dergrunden, utan att större sprickbild*
ningar eller deformationer uppstå. De*
formationerna skola i varje fall vara lika
över hela byggnadskroppen. Eljest måste
åtgärder tillgripas (dilationsfogar o. d.) för
att ej ensidiga deformationer skola in*
verka menligt på byggnaden. Det är där*
för i allmänhet en olägenhet med olika
grundläggningsmetoder med därav föl*
jande olikartade deformationer under be*
lastningens inflytande. Det kan inträffa
att man för en del av byggnaden grund*
lägger direkt på berg, men vid de delar
av densamma där berget befinner sig på
ett för stort djup, grundlägger på. plat*
tor. Härvid kan det vara fördelaktigt att
spränga berget något djupare än som an*
nars är erforderligt och lägga ett under*
lag av samma material som vid undergrun*
den för plattorna så att en jämnare sätt*
ning erhålles.
Det är ofta svårt och dyrbart att utföra
reparationsarbeten på en grund, varför
det i de flesta fall är rekommendabelt att
göra den överstark i förhållande till bygg*
nadsverket i övrigt. Grunden får ej vara
mottaglig för skador av vatten, luft, om*
givande jordlager o. d. Den skall för den
sakens skull vara nöjaktigt dränerad och
isolerad, vilket även erfordras för att vat*
ten* ej skall intränga i källare eller skada
ovanför liggande byggnadsdelar.
Det är särskilt viktigt vid grundläggning
med träpålar, att pålarna helt befinna sig
under lägsta förekommande grundvatten*
nivån. Hänsyn måste därför tagas till ev.
större grundvattenssänkningsföretag. Vid
byggnader, som väntas bestå under myc*
ket lång tid, måste man även taga hänsyn
till den sekulära landhöjningen.
Grundvattenförhållandena inverka i myc*
ket hög grad vid valet av grundläggnings*
metod. Det kan vara lämpligt att företaga
en grundvattensänkning eller grundför*
stärkning för att öka grundens bärkraft
vid grundläggning på plattor, varigenom
plattbredden kan minskas med därav föl*
jande minskad schaktning och materialåt*
gån g. Mot detta måste ekonomiskt vägas
en annan grundläggningsmetod, t. ex. en
pålgrundläggning. Tillgång till material
(makadam, sten, grus m. m.), kan ofta
vara avgörande. Ävenså kan den årstid,
under vilken man tänkt sig utföra grund*
läggningsarbetet, inverka; under den kal*
lare delen av året vill man t. ex. ha så
litet betonggjutning som möjligt. Ibland
vill man ha grunden så fort som möjligt
för att kunna åstadkomma att byggnads*
verket är under tak före vintern. Svaga
grundläggningar hos grannbyggnader kun*
na ofta nödvändiggöra särskilda försik*
tighetsmått och extra åtgärder, vilka
ofta bli mycket dyrbara.
Kap. i. Undergrund
Olika slag av undergrund
Klassificering
Med undergrund förstås den naturliga
eller utfyllda marken, på vilken krafterna
skola fördelas genom grunden. Naturlig
undergrund indelas enligt:
1064
INGEN JÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
