Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRUNDLÄGGNING
således föras ned till berget. Vid sluttande
berg kunna givetvis dessa två principer an*
vändas samtidigt för en och samma bygg*
nadsgrund. Pelarkonstruktionen användes
till djup på berget av upptill ca 10 m och
förutsätter i allmänhet, att marken och
vattenförhållandena äro sådana, att ej allt*
för dyrbara sprängnings* eller vattenläns*
ningsåtgärder skola behöva vidtagas. Den
alternativa grundläggningsmetoden är som
regel pålgrundläggning och dessa båda me*
toder måste ekonomiskt vägas mot var*
andra i hithörande fall. Stundom kan det
inträffa, att krafterna som skola nedfö*
ras äro av sådan storleksordning att van*
lig pålgrundläggning ej går att genom*
föra varför man är hänvisad till att an*
vända pelare. Berget kan även vara så
lutande, att man ej vågar riskera pål*
grundläggning på grund av glidningsrisk
vid pelarfötterna utan vill frilägga berget
och genom pallsprängning åstadkomma
en horisontal byggyta för en pelare.
Man kan ibland använda sig av en upp*
fyllnad av sten från det frilagda berget
och upptill en grundläggningsplatta enl.
fig. 2/18. Metoden är ej att rekommen*
derå, enär sättningar kunna uppstå i
stenfyllningen, såvida denna ej är myc*
ket omsorgsfullt utförd. Det är bättre att
Fig. 2/19. Grundläggning direkt på berget.
gå ned med en pelare till berget enl. fig.
2/19.
Vid ifrågavarande grundläggningsmetod
är man oberoende av tjäldjupet men man
bör tillse, att vattensamlande »grytor» i
vilka vattnet kan frysa och vålla lyft*
ningar eller nedfuktningar av marken ut*
dräneras.
Några generella regler för pelaravstån*
den kunna ej lämnas. Ofta är platsen för
grundpelarna fixerad genom att belastnin*
garna äro koncentrerade till vissa punkter.
Vid exempelvis en skelettbyggnad gå ju
ofta pelarna kontinuerligt genom hela
byggnaden. I sådant fall får man göra en
mer eller mindre ingående ekonomisk kal*
kyl för att få fram det ekonomiska pelar*
avståndet, varvid givetvis grundförhållan*
dena även inverka. I alla fall kan man
som allmän regel säga, att ju större djupet
till berget är, ju större pelaravstånd bör
väljas. Ofta finner man det ekonomiska
pelaravståndet bli några meter mindre än
djupet till berget, men avstånden variera
givetvis bl. a. med belastningarna, vilka
inverka relativt mera på balkkonstruktio*
nens dimension än på pelarnas.
Om byggnaden är försedd med källare
användas källarmurarna som balkar mel*
1082
INGEN ]ÖRSH ANDBOKEN
Fig. 2/18. Grundläggning på stenfyllning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
