- Project Runeberg -  Ingenjörshandboken / 5. Material. Byggnad. Värme och sanitet /
530

(1947-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GRUNDLÄGGNING

För att friktionen skall bli så liten som
möjligt och sänkningen gå lätt, skola
brunnens väggar vara så släta och jämna
som möjligt. Formbräderna ställas för den
skull vertikalt och utföras av hyvlade
spåntade bräder. Ofta göres brunnen svagt
konisk.

Allteftersom sjunkningen fortskrider
bygges brunnen vidare. Sedan den fasta
botten uppnåtts länspumpas den och ren*
göres, varefter ett lager fet betong gju*
tes vid bottnen. Härefter fylles brunnen
antingen med betong eller med grus, sten
eller annan fyllning. Är länspumpningen
mycket besvärlig att utföra gjutes vid bot*
ten ett skikt undervattensbetong, varefter
länspumpningen kan ske.

Materialet till sänkrör är nästan alltid
järnplåt, uppstyvat genom påsvetsade vin*
kel* eller plattstål. I motsats mot brunnar*
na räcker här ej tyngden till för att åstad*
komma sänkningen, utan rören måste be*
lastas. Vanligen kunna rören ej med en
gång utföras till sin fulla höjd, utan lasten
måste borttagas vid påbyggandet. Rör*
grundläggning användes där pelaren har
relativt liten tvärsektion (1—1,25 mm dia*
meter). Vanligen återvinnas rören och an*
vändas således flera gånger.

Sänkrör utföras nästan alltid med cir*
kulär plangenomskärning, och även brun*
narna göras helst på samma sätt. De yttre
verkande lasterna (jord och vattentryck)
åstadkomma härigenom endast tryckspän*
ningar. Dessutom blir friktionsytan vid
denna form ett minimum och risken för
snedställning förminskas.

Vid mycket vattengenomsläpplig mark
kan det vara fördelaktigt att vid brunnens
överdel anbringa ett lufttätt lock och ut*
pressa vattnet genom inpressning av tryck*
luft (pneumatisk grundläggning), varige*
nom vattnet tillbakatränges. Botten på
brunnen utformas därvid som ett arbetsrum
och sättes genom ett system av luftslussar

Fig. 2/30. Sänkbrunn.

för såväl arbetare som byggnadsmaterial
i förbindelse med yttervärlden.

Arbetet i en dylik övertryckskammare
är mycket ansträngande, och man kan
endast arbeta i densamma under kortare
perioder. Särskilda föreskrifter för dylikt
arbete ha utarbetats av Socialstyrelsen.
Det finns exempel på utförda dylika arbe*
ten på ett djup av 37,5 m under vatten.
Större djup än 20 m böra endast i nöd*
fall tillgripas. Fördelarna med förfaran*
det är att det är genomförbart under alla
förhållanden och genom friläggandet av
bottnen möjliggör en okulärbesiktning och
provbelastning av själva undergrunden.

Fig. 2/30 visar ett exempel på en utförd
brunnsgrundläggning.

Spånter och fångdammar

Vid grävning för grunder på måttliga
djup behövs som regel ej några särskilda
anordningar för att få markväggarna sta*
bila. Även vid större djupa kunna dyl. an*
ordningar undvaras om man utför sidorna
släntade i markens naturliga lutningsvin*
kel. I vissa jordarter och vid frusen mark

1090

INGEN ]ÖRSH ANDBOKEN

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:05:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inghb/5/0546.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free