Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grundläggningsmetoder
kan man gå ned med praktiskt taget
lodräta väggar vid åtskilliga m djup, men
riskerna för ras kunna vara mycket stora
genom häftiga regnflöden o. dyl. Utföras
sidorna släntade måste man bortschakta
mycket större massor än som annars är
erforderligt och därför användas stödan*
ordningar, i allmänhet i form av s. k. spån*
ter. Dessa utföras i de allra flesta fall av
trä, men även järn* och betongpålar fö*
rekomma. De kunna ibland — vid kajer
o. d. byggnadsverk — givas en permanent
utformning, men som regel vid husbygg*
nadsarbeten användas de endast under
byggnadsarbetet och uppdragas sedan.
På spånternas utformning influerar
markbeskaffenheten, spåntdjupet, närva*
ron av vatten, fordringar på torrhet inom
spånten m. m.
Ett vanligt utseende på en träspånt för
en husgrund, en ledningsgrav eller liknan*
de framgår av fig. 2/31. I marken nedslås
vertikalt ställda plank, som bilda prov*
väggar för grundgraven. I allmänhet kun*
na spåntplanken nedslås med en enkel
handhejare med en vikt av 20 à 50 kg,
men ända upp till ordinära pålkranar
kunna komma till användning. Jorden in*
nanför plankväggarna löstages och upp*
transporteras vanligen genom upphissning
till markytan. Allteftersom schakten går
nedåt måste spåntväggarna uppstagas med
hammarband för att motverka jordtrycket.
Dessa hammarband måste sättas tätare ju
längre ned man kommer då ju jordtryc*
ket stiger mot djupet. De böra sättas på
ett sådant inbördes avstånd, att max. mo*
menten på spåntplanken bli desamma i
alla fält. Man får då
h, — 0,62 ht; ft3 = 0,52h1; hi = 0,4sh1-,
h5 = 0,4zh1; h6 — 0,39 hx; h7 — 0,3i ht;
hg = 0,35 hx; /ig — 0,34 hi och h^—O^ßhi-
Själva plankans tjocklek brukar ej tagas
mindre än 5 cm; över 3 m spåntdjup och
Fig. 2/31. Fig. 2/32.
Fig. 2/31. Sektion av spant.
Fig. 2/32. Spåntplank.
intill 6 m brukar det räcka med 7,5 cm
plank.
Till spåntväggarna användes i de allra
flesta fall spåntad plank (därav nam*
net) med en utformning som framgår av
fig. 2/32. Den nedre delen av planken
sneddas så som visas i figuren, varigenom
de kommer att pressas tätare samman.
Vid mindre djup och enklare arbeten
utföras spåntningar med horisontella plan*
kor, vilka anbringas successivt allteftersom
man gräver sig ned.
Spåntväggarna böra förläggas på ett
sådant inbördes avstånd att tillräckligt ar*
betsutrymme erhålles. Man skall minst
ha ett fritt utrymme mellan spåntens ham*
marband och formsättningen för den bli*
vande betongkonstruktionen av 1/2 m.
Järnspånter ha utförts med användande
av vanliga I balkar, men numera finns ett
antal specialprofiler av vilka Larssen*spån*
ten torde vara den i Sverige mest använ*
da. Dess utseende framgår av fig. 2/33 och
dess data framgår av tab. 2:1. De använ*
das mest i permanenta konstruktioner, lik*
BYGGNADSTEKNIK
1091
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
