Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BETONGGJUTNING
provet stå, tills vattnet blivit klart. På mät*
glasets gradering kan det avsatta ler* och
slamskiktets volym avläsas.
Kcrnform
Ballastmaterialets kornform är varieran*
de. Naturmaterialet har rundade korn och
krossmaterialet kantiga korn.
Kornens form är av betydelse för be*
tongens arbetbarhet. För bedömande av
kornformens lämplighet undersökes mate*
rialets flisighet, dvs. förhållande mellan
kornens bredd och tjocklek. Kornen äro
ju sällan sfäriska eller kubiska utan upp
visa i regel en tydlig skillnad i storlek mel
lan längd, bredd och tjocklek. Flisighets
talet bestämmes genom jämförelse mellan
den vanliga siktkurvan (se nedan) och
den siktkurva, som erhålles vid harpning
på s. k. stavsiktar.
Flisigheten inverkar så att hålrumspro*
centen i materialet ökar med höjt flisig*
hetstal.
Gradering
Grus* och stenmaterialets korngradering
utrönes genom siktning å en serie siktar
med kvadratiska hål från grövre till finare.
I den i Sverige vanligen begagnade sikt*
serien är den fria maskvidden hos den
minsta sikten 0,i25 mm och hos de följan
Fig. 1/2. Siktkurva för olika material.
de 0,25, 0,5, l,o, 2,o, 4,o, 8,o, 16, 22,6, 32,
45, 64, 90, 128.
Det för siktning avsedda provet torkas
till full torrhet samt siktas medelst skak*
ning genom de olika siktarna, där den
med största maskvidden är placerad
överst och den finaste underst.
Sedan skakning av siktarna pågått så
länge att samtliga korn hunnit passera de
siktar, som deras storlek och form möj*
liggöra, uppvägas var för sig de delar av
provet, som stannat på de olika siktarna
och den del som passerat den finaste sik**
ten. Därefter uppritas en korngraderings*
kurva på så sätt att å abskissan avsättes
siktarnas fria maskvidd och å ordinatan
den passerande viktmängden material. För
abskissan väljes lämpligen logaritmisk
skala, varigenom kornfördelningen hos det
finaste materialet kan tydligare angivas.
Fig. 1/1 visar exempel på siktdiagram
för betongmaterial. Genom studium av
siktkurvorna för olika tillgängliga mate*
rialsorter bestämmes, i vilka proportioner
dessa böra blandas för att få fram det
lämpligaste betongmaterialet. Å fig. 1/2
är angivet idealkurva för sand samt
gränskurvor för sand och sten. Inom dessa
gränskurvor bör kurvan för det avsedda
materialet ligga. Sandkurvan bör ej ligga
brantare än linjen D.
Grustag
För utrönande av en grusfyndighets
lämplighet för uttagande av betongma*
Fig. 1/1. Siktkurva för sarid och sten.
1112
INGEN ]ÖRSHA NDB OKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
