Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BETONGGJUTNING
erfordras för rundstång samt ändkrokar ej
erfordras, är kamstång trots högre stål*
pris i regel mycket ekonomisk i använd*
ningen.
Vidhäftning
Teorin för armerad betong grundar sig
på antagandet att fullständig samverkan
råder mellan betong och stål, så att man
i dragna konstruktioner överallt har sam*
ma förlängning för betongen som för stå*
let och i tryckta konstruktioner samma
förkortning.
Glidning mellan betong och stål för*
utsättes sålunda ej äga rum.
Detta samarbete mellan betong och
stång åstadkommes genom vidhäftningen,
som består av adhesion, friktion och tryck
mot ojämnheter i stångytan.
Förankringslängden för armeringsstänger*
na måste vara så stor att glidning ej
kan äga rum. Blir vidhäftningsspänningen
för stor, uppstår glidning mellan betong
och stång, varvid sprickbildning uppstår i
betongen.
Ur denna synpunkt är kamstången
överlägset rundstång med ändkrokar. För
kamstång har genom prov påvisats att vid*
häftningsspänningen är 4 à 5 gånger så
stor.
Ytbeskaffenheten hos rundstål är av
betydelse för vidhäftningen. För polerat
rundstål är den mindre än för stål
med valshud. Bästa vidhäftningen erhålles
med rundstål där valshuden fått avrosta.
Armeringsstänger få ej vara förorenade av
olja och fett.
Vidhäftningen blir störst vid så låg vat*
tenhalt som är möjlig för att få en arbet*
bar konsistens hos betongen.
Vid högre vattencementtal minskas vid*
häftningen och särskilt vid vågräta stän*
ger, emedan sättningen blir större ju blö*
tare betongen är.
Med ökad tryckhållfasthet (kubhåll*
fasthet) hos betongen följer i regel en
ökad vidhäftning.
Vibrering av betongmassan medför i all*
mänhet bättre vidhäftning, beroende på
att en betong av styvare konsistens kan
användas.
Om stängerna komma i kontakt med
vibratorn sedan betongen börjat binda,
uppkommer ingen nedsättning av vidhäf*
ningen såvida det ej sker senare än 7 à 9
timmar efter gjutning med vanlig A*ce*
ment.
Armeringsstänger skola alltid inläggas
med ett tillräckligt stort avstånd från be*
tongens ytterkant och sinsemellan, dels
för att de med säkerhet skola bli väl kring*
gjutna och hålrum ej skall uppstå mellan
stången och ytan eller mellan stängerna,
dels för att betongen skall kunna upp*
taga och överföra vidhäftningsspänningars
na mellan betong och stål.
Avståndet mellan stängerna i sidled får
ej vara mindre än 2 d och det täckande
betongskiktet å rundstång ej mindre än
stångens diameter. För kamstänger är
motsvarande mått 2 1/2 d och 1 1/2 d.
Närmare föreskrifter härom finnas an*
givna i de statliga betongbestämmelserna,
se Armerad betong.
Skarvning
Ofta erfordras skarvning av armerings*
stängerna vilket enklast sker genom att
de få skjuta förbi varandra på viss längd
varvid kraften från stång till stång överfö*
res genom betongen (fig. 3/3). Ang. skarv*
längden finnes föreskrift i de statliga be*
tongbestämmelserna.
Stängerna kunna även skarvas direkt ge*
nom svetsning, skarvhylsor eller gängade
muffar. Fig. 3/4 visar exempel på hyls*
skarv för rundstång. De uppstukas i än*
darna och hylsan fylles med cementväl*
ling.
1120
INGEN ]ÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
