Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Olika slag av sprängningsarbete
(ståndarborrning) eventuellt kombinerade
med horisontella hål i schaktens botten
(liggarborrning). Fördelen med ståndar*
borrning är, att lastning kan pågå sam*
tidigt med borrningen.
Pallhöjden väljes med hänsyn till ön*
skat styckefall. 2—4 (högst 5) m är nor*
malt. Försättning och hålavstånd bestäm*
mas enligt på s. 1183 angiven metod med
användande av nomogrammet i fig. 3.
Tändningen sker i allmänhet elektriskt.
Ofta användas grytor vid pallspräng*
ning, nämligen då man önskar stora för*
sättningar. Detta kan vara fallet, om man
på grund av närliggande byggnader e. d.
icke vill att sprängsten skall kasta fram så
mycket som i allmänhet sker vid pipladd*
ning. Med grytsprängning kan man få ber*
get att endast lyfta sig och spräckas. Om
man har tillgång till stora grävmaskiner,
användes även med fördel grytspräng*
ning, då sprängämnesåtgången i allmän*
het blir mindre än vid pipladdning.
Schaktväggarna sprängas dock oftast ut
med pipladdning för att de skola bli så
jämna som möjligt. Här sättas borrhålen
dessutom eventuellt något tätare.
Bergrum, orter och tunnlar
Sprängningsmetoder
De vanligaste sprängningsmetoderna i
bergrum, orter och tunnlar äro
Galleri=pall, fig. 16, som kännetecknas av
att övre delen, galleriet, spränges ett visst
Fig. 16. Tunnelsprängning enligt gallerU
palbmetoden.
Fig. 17. Tunnelsprängning enligt golvort=
takstross=metoden.
antal (2,5 à 4) m före den undre delen,
pallen, så att borrarna i galleriet stå på
pallen. Galleri och pall sprängas varannan
gån g.
Galleri*pallmetoden är den äldsta ortdriv*
ningsmetoden i större tunnlar. Fördelen
med den är att borrvagnar eller ställningar
ej behöva användas. Nackdelen är att den
fordrar manuell nedskräpning av berg*
massorna från galleriet.
GolvorUtakstross, fig. 17, som känneteck*
nas av att nedre delen, golvorten, först ut*
spränges och utlastas till full längd. Där*
på nedspränges övre delen, takstrossen,
varvid borrarna först använda en proviso*
risk ställning men sedan stå på de ned*
sprängda massorna vid borrningen. Golv*
ortens area väljes så stor, att takstrossmas*
sorna fylla tunneln till lagom höjd. Mas*
sorna utlastas antingen sedan hela spräng*
ningen avslutats eller successivt under ar*
betets gång.
Fördelarna med denna metod äro, att
höga permanenta borrställningar ej behö*
vas, att utlastningen kan ske kontinuerligt
och ostörd av borrningen, att taket kan
skrotas mycket noggrant samt att indrif*
ten i takstrossen kan göras mycket stor,
varigenom sprängningskostnaden minskar.
Nackdelarna äro, att vatten* och luftled*
ningar måste dragas två gånger, samt att
spårläggning, om sådan förekommer, får
ske två gånger.
Gavelsprängning, som innebär, att hela
gaveln utspränges på en gång. Metoden
användes vid mindre orter, där borrvagn
ej erfordras, samt i större tunnlar av så*
dan längd, att det är ekonomiskt att an*
vända borrvagn. — Vid mycket stora areor
tillämpas dock golvort*takstrossmetoden, då
borrvagnarna här skulle bli alltför stora
BYGGNADSTEKNIK
1199
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
