- Project Runeberg -  Ingenjörshandboken / 5. Material. Byggnad. Värme och sanitet /
647

(1947-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kranar cch byggnadshissar

Arbetskapaciteten och arbetsekonomin
vid användning av grävmaskiner i stället
för andra schaktmetoder är i hög grad
beroende på valet av rätt maskin och rätt
arbetssätt.

En grävmaskin med t. ex. 0,so m3 hög*
grävningskopa kan vid medelfast material
(vanlig jord, grusschakt etc.) beräknas
taga ut ca 30 à 35 m3, vid djupgrävning
ca 20 m3, men med släpskopa högst 10 m3
per timma. Engångskostnaderna för fram*
transport och montering av en maskin
bliva naturligtvis ofta avgörande för ar*
betsekonomin vid mindre arbeten, och som
regel torde man kunna räkna med, att för
uttag av mindre massor än 100 m3 lönar
det sig ej att använda grävmaskin, därest
den ej redan förut finnes på platsen. Ett
vanligt planeringsfel, som ofta medför då*
lig arbetsekonomi är att använda en allt*
för liten och för svag maskin för svår*
arbetade schakt. För t. ex. normal pinn*
moschakt med någon steninblandning
fordras lämpligen en maskin om minst 1
m3 normal grävskopa.

Såsom särskilda typer av grävmaskiner
kunna slutligen nämnas schaktelev at or er
använda för dikes* och kanalgrävning,
samt ofta i tegelbrukens lerschakt.
Mudderverk ävenledes vanligen försedda med
elevatorgrävskopor, kunna även räknas hit
ehuru de på grund av sin storleksordning
och speciella användning ej höra hemma
i detta sammanhang.

Släpskopeariordningar kunna komma ifrå*
ga även vid mindre arbetsplatser. Jfr del 2.
Maskintekniska delen, s. 393 ff.

Kranar och byggnadshissar

Den enklaste formen av kranverktyg är
den trefot med hissblock, som går under
benämningen stubbrytare. Vanligen är
den försedd med ett handvinschspel och
linblock för en lyftkran upp till ett par ton.

Fig. 6. Vanlig typ av byggnadskran.

Av egentliga byggnadskranar finnas en
mängd olika konstruktioner och typer med
huvudsaklig användning för lastning av
stenmaterial vid bergsprängningsarbeten
samt för uppfordring av material från
djupschakt. (Fig. 6.) Max.*last vanligen ca
3 ton, lyfthöjd över marken 3 à 4 meter
och svängningsradie för kranbommen om*
kring 4 meter. Vinschmaskineriet är fast*
byggt å kranmasten och drives vanligen

Fig. 7. (Högra bilden.) Anordning med
kranarm fastsatt på hissmast.

Fig. 8. (Vänstra bilden.) Hisstorn med
hisskorg.

BYGGNADSTEKNIK

1207

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:05:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inghb/5/0663.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free