Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Väggar
Värmegencmgångstalet för ytterväggar av
betong med isolering av lättbetong med
en volymvikt av ca 0,4 framgår av tab.
5:7, där även vikten på färdig vägg i
kg/m2 har angivits. Värmegenomgångsta*
let har beräknats med ledning av de vär*
den som angivas i Byggnadsstyrelsens an*
visningar. A för isoleringsplatta av lättbe*
tong med volymviken 0,4 har genom in*
terpolering beräknats till 0,i2. mi + mn = 0,2.
Ljudisoleringen hos en 15 cm betongvägg
med puts på båda sidor och med en vägg*
vikt av 380 kg/m2 uppfyller fordringarna
som lägenhetsskiljande vägg i bostadshus.
Väggbeklädnad
Glaserade och sintrade plattor
Vid sådana lokaler, där man har ford*
ringar på att väggarna skola vara lätt
tvättbara, motståndskraftiga mot bl. a.
kyla, syror och vatten samt vara hållbara,
underhållsfria och starka, kan man använ*
da kakelplattor, klyvtegel eller — där man
har särskilt stora fordringar på frostbe*
ständighet m. m. — vanliga klinkerplat*
tor, liknande dem som användas vid golv*
beläggningar (jfr kap 6 under Golvbe*
läggningar).
Klinker är den sammanfattande benäm*
ningen på glaserade, porösa tegelsorter,
framställda av märgellera med hög kalk*
halt. De utföras vanligen kvadratiska med
15 cm sida och med en tjocklek av 1 cm
med glasyr endast på utåtvända sidor.
Med klyvtegel förstås dubbelsidigt gla*
serat tegel i mitten genomdraget med kana*
ler parallella med de glaserade ytorna.
Teglen klyvas före uppsättningen genom
slag av en murarhammares eggsida i mitt*
godset i teglets kortända. En vanlig di*
mension på klyvtegel är 69x122 mm med
en tjocklek av 15 mm för kluven platta.
Klyvtegel liksom kakelplattor tillverkas
även i form av sockellister, kantlister,
hörntegel m. m. (fig. 5/24).
Fig. 5/24. Klyvtegel
De ytor, som skola glaseras, överdra*
gas före bränningen med en tunnflytande
glasyrmassa, vanligen med tennaska, som
huvudbeståndsdel. Färgade glasyrer åstad*
kommes genom tillsättning av olika mine*
ralfärger, såsom kopparoxid, järnoxid,
vissa koboltföreningar m. m.
Bränningn sker antingen på en gång för
tegel och glasyr (s. k. engobering) eller
också påföres glasyren efter en första
bränning av själva teglet, varefter för*
nyad bränning sker (glattbränning).
Vid uppsättning bör helst vana yrkes*
arbetare anlitas. Underytorna måste vara
väl rengjorda och lös puts vid gamla väg*
gar avlägsnas. Torra väggar fuktas väl.
På väggar av slaggbetongplattor eller
tegel kunna plattor sättas direkt. Betong*
väggar böra uppruggas med cementbruk.
Träväggar skall först omsorgsfullt beklä*
das med membranisolering. Härefter upp*
spännes rabitzduk eller kycklingnät, var*
efter väggytan grundas med cementbruk.
Plattorna sättas som regel i cementbruk
i blandningen 1:4. Man räknar med en
färdig fogtjocklek av 15 mm och pålägger
därför bruk till 20 mm. Bruket skall ha
en lämplig konsistens och får ej vara för
blött, emedan klinkerna eller plattorna ej
suga mycket vatten. Det får ej heller vara
för torrt, utan skall vara smidigt och lätt*
bearbetat. Före insättningen av plattan kan
man på baksidan strö ett tunt lager torr
cement. Då plattan insättes, suger detta ce*
mentskikt åt sig vatten och bildar en seg
cementhud, varvid erhålles ett bättre för*
band med bruket.
Före själva sättningsarbetet bör golv*
sockeln, där sådan finnes, vara uppsatt. I
BYGG NA DSTEKNIK
1283
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
