Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Väggar
Fig. 5/26. Spikschema.
läkt. Vid längre lagring på en byggnads*
plats måste skivorna placeras på ett plant
och torrt underlag och måste före använd*
ningen skyddas mot regn och solsken.
Om träfiberplattor skola anbringas på
betong, putsade ytor e. d., kunna de med
fördel tryckas mot den med varmasfalt
behandlade ytan. Innan varmasfalten an*
bringas, måste ytan med hänsyn till vid*
häftningen först behandlas med någon
slags kallasfaltpreparat. Som regel spi*
kas dock skivorna på underlaget.
Skivornas uppsättning vid spikning
framgår av fig. 5/26. De spikas bäst i fyra
längsgående rader, varvid de yttre spik*
raderna placeras cirka 1 cm från skivans
kanter Spikdelningen är ca 10 cm, i mittra*
derna ungefärligen den dubbla. Man bru*
kar räkna med en spikåtgång av 35 spik
per m2. För att i görligaste mån undvika
ojämna spänningar i plattorna är det av
vikt, att spikarna placeras symmetriskt
över hela ytan. Kantspikarna i två an*
gränsande skivor skola ävenledes placeras
mitt för varandra och ej i sicksack. Man
brukar räkna med att spikarnas längd är
några cm längre än skivans tjocklek. Man
använder alltid galvaniserad spik. för po*
rösa plattor refflad med huvud och för
hårda plattor s. k. masonitspik eller wall*
boardspik, som slås in snett mot ytan. I
vissa fall kan det vara lämpligt att an*
vända s. k. osynlig spikning. Därvid an*
vändes antingen en dorn eller också, vilket
är bäst, bryter man försiktigt upp ytfib*
rerna med en knivspets, placerar spiken
i den så erhållna fördjupningen, driver in
den med en dorn och trycker fibrerna
åter tillbaka på sin plats. Då skivorna sitta
på yttervägg eller yttertak, bör man se
till, att spikarna ej gå igenom underla
get och alldeles speciellt böra de ej få
komma i direkt beröring med ev. under
lag av tegel eller betong. I så fall avky
las spikarna utifrån och med tiden uppstå
mörka fläckar över varje spikhuvud på
grund av att luftens smutspartiklar av*
sättas mot kalla ytor.
Plattorna uppsättas med dolda eller syn*
liga fogar, allt efter den ytbehandling,
som senare skall utföras. Om rummet
skall tapetseras, täckas skarvarna med s. k.
torremsor enligt fig. 5/27. Därvid spacklas
spikhålen, och fogarna jämnas med sand*
papper, varefter skivorna grundas med
limvatten och få torka någon tid. En ca
5 cm bred torremsa av papper anbringas
över fogen och häröver klistras en 15—20
cm bred kraftpappersremsa. Klisterrem
sans kanter fuktas och den utklistras till
ca 1,5 cm från vardera kanten. Efter be
klädning och torkning fläkas de oklist
Fig. 5/27. Fogbehandling för tapetsering
på porös träfiberplatta.
B YGGNA DSTEKNIK
1285
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
