Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖVERBYGGNADENS KONSTRUKTIVA UTFORMNING
Undertak utföres ofta på bjälkarnas un*
dersida för att de ej skola bli synliga. Det
kan vara spräckpanel, rörning och puts,
träfiberplattor eller puywoodplattor, an*
tingen fastsatta direkt mot bjälkarna eller
på en särskild underpanel, eternit m.m.
Vid putsade tak spikas 25 mm kant*
skurna bräder direkt på bjälkarna såsom
underpanel. De skola läggas med 1 cm
mellanrum och då bredden är större än
12 cm spräckas de före spikningen. Då
taken skola pappspännas utföras under*
panel av spåntade 25 mm bräder.
Skall undertaket utföras av träfiberplat*
tor eller plywood spikas på bjälkarnas un*
dersida 20 mm råspånt. Under denna fästes
träfiberplattan, som kan vara antingen hård
eller porös samt i viss fall, då krav på ljud*
absorption förefinnes, perforerad. Träfiber*
plattorna kunna senare antingen målas
eller lämnas helt obehandlade. Då träfiber*
plattorna ej avses behandlas, skola skar*
varna placeras så, att man får ett tillta*
lande mönster på plattsättningen. Ofta
täckas skarvarna i detta fall med särskilda
täcklister. För fastsättning av plattorna
gälla de föreskrifter, som fastställas av
resp. fabrikanter. Anordningarna vid in*
klädnad av tak med träfiberplattor blir
likartad den vid uppsättning på väggar (se
kap. 5 under »Väggbeklädnad»).
Fig. 6/5. Bjälklag med Fbalkar.
Fig. 6/6. Bjälklag med lD=balkar.
Fig. 6/7. Bjälklag med DiP^balkar.
Önskar man en flamskyddande bekläd*
nad, kan man under bjälkarna uppsätta
Gipsiplattor, eternitplattor e. d.
Vindsbjälklag av trä för ej gångbara
vindsutrymmen utbildas utan inläggande
av golvträet. Man brukar dock föreskri*
va vissa landgångar. Dessa bjälklag ut*
föras mer värmeisolerande än normalt,
varför fyllningshöjderna ofta bli större.
Man kan även förstärka värmeisoleringen
genom att på undersidan inlägga porösa
träfiberplattor.
Bärlinor. Vid större spännvidder i bjälkla*
get kunna numera ej tillräckligt grova
dimensioner på träbjälkar anskaffas. Man
kan visserligen dymla ihop flera träbal*
kar, men virkesåtgången blir stor och
konstruktionen därför dyrbar. Man brukar
för den skull använda I*balkar, DiP*balkar
eller ID*balkar. I*balken är i de flesta fall
icke lämplig för uppläggning av träbal*
kar i fläns då den erbjuder för små upp*
lagslängder. Den är dessutom väl hög
varför stålbalkarna ofta bli synliga på un*
dersidan och man är tvungen att inklä*
da dem såsom exempelvis fig. 6/5 utvisar.
I*balkarna äro dock billiga och nedböj*
ningarna bli små. För att komma ifrån
I*balkarnas olägenhet har man kommit
fram till ID*balken, vilken speciellt väl
lämpar sig såsom bärlina vid träbjälk*
lag. Konstruktion med ID*balkar fram*
går av fig. 6/6.
Vid begränsade konstruktionshöjder
måste man taga till bredflänsiga stålbalk*
profiler, men måste då ha uppmärksamhe*
ten mer än vanligt riktad på att man ej
erhåller för stora nedböjningar. Konstruk*
tionen är dessutom ganska dyrbar. Fig.
6/7 visar en konstruktion med DiP*bal*
kar.
Uppläggning av träbjälkarna på murverk
måste ske så, att tillräcklig tryckfördel*
ning i murverket åstadkommes, exempelvis
genom särskilda upplagsplattor eller ge*
1292
INGEN IÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
