Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bjälklag och golvbeläggningar
nom murning med hårdbränt tegel i ce*
mentbruk. Vid uppläggning av gasbetong
eller med siporex brukar upplagsplattan
ibland utföras av betong, varvid då sär*
skilda isoleringsanordningar måste vidta*
gas. Stålbalkarna förankras vid murver*
ket med vinkelstål med ett inbördes av*
stånd av högst 5 m.
Vid uppläggning av träbjälkarna på stål*
balksflänsar skola de väl profileras till
stålbalken. De närmare anordningarna
framgå av fig. 6/5—6/7.
Man brukar ofta låta träbjälkarna gå
högre upp än stålbalkarna, på vilkas övre
fläns man lägger en längsgående träregel
så att golvträet skall kunna spikas fast
även där. För att underpanelen bekvämt
skall kunna fastsättas lägges den ofta dia*
gonalt.
Stålbalkarna skola strykas med mönja
eller asfalt till full täckning för att und*
vika rostbildning, speciellt vid eventuellt
förekommande svavel vid bjälklagsfyll*
ningarna.
Betongbjälklag
Allmänt
Den numera vanligaste bjälklagstypen
är betongbjälklaget. Det utföres med en*
kel eller korsarmerade betongplattor fritt
eller kontinuerligt upplagda på bärande
väggar eller pelare.
En speciell typ av betongbjälklag är det
s. k. pelardäcket. Detta består av korsar*
merade betongplattor som utan formed*
ling av balkar äro inspända i betongpelare.
Såsom mellanbjälklag speciellt vid in*
dustribyggnader och ombyggnadsarbeten
användes ibland fabrikstillverkade betong*
plattor och betongbalkar. Dessa äro då ut*
förda av förspänd betong (strängbetong).
För att säkert kunna bestämma den mest
ekonomiska utformningen av konstruk*
tionssystemet böra olika alternativ dimen*
sioneras och kostnadsberäknas. En sär*
skild undersökning bör utföras beträffan*
de förutsättningarna för en ekonomisk di*
mensionering av balkar och plattor med
användande av aktuella priser på betong,
järn och form.
Se även Industribyggnaders planering.
»Mellanbottnar». För dimensionering av
betongkonstruktioner se Armerad betong.
Bostadshus
Vid bjälklag i bostasdshus förekommer
vanligast massiva plattor av betong upp*
lagda direkt på bärande ytter* och inner*
väggar, fig. 6/8. Balkar av stål, betong
eller armerade murverk bruka då endast
förekomma för avväxlingar av större fön*
steröppningar eller andra större öpp*
ningar i de bärande väggarna.
Betongplattorna äro upplagda på bä*
rande väggar och äro korsarmerade och
kontinuerliga.
Mellan de olika lägenheterna utföres
s. k. lägenhetsskiljande väggar, som skola
vara ljudisolerande och detta sker vanli*
gen genom att väggarna göras såsom
dubbla plattväggar med en ljudisolerande
matta inhängd mellan dem. Denna kon*
struktion ställes på bjälklaget och belastar
detta. För att uppbära belastningen av
väggen måste en stålbalk inläggas och
på grund av bjälklagets ringa tjocklek
måste man ofta tillgripa en bredflänsig,
låg balk, då man vill undvika synliga bal*
kar. Detta medför att man erhåller en
nedböjning, som ofta orsakar sprickbild*
ningar i de lägenhetsskiljande väggarna.
Genom att göra den lägenhetsskiljande
väggen bärande erhåller man den
fördelen att väggen inte belastar bjälklaget
utan uppbär detta.
Inbesparingen vid detta system blir inte
bara att man slipper balkar utan man får
även en mera ekonomisk konstruktion av
bjälklagsplattan. Statens byggnadslåne*
byrå har utfört jämförande kostnadsbe*
BYGGNADSTEKNIK
1293
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
