Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bjälklag och golvbeläggningar
minsta möjliga. Man pålägger för den
skull ofta på bärlagrets yta ett tunt lager
av lätt vältad sand, stenmjöl e.d. Det
förekommer även att man utlägger ett la*
ger kraftpapper med klistrade fogar innan
betongen gjutes. Det är mycket viktigt
att underlaget är homogent och har jämn
bärighet över hela ytan.
Det enklaste betonggolvet, som dock
ej kan användas annat än vid mindre
viktiga lagerlokaler o. d., där fordringarna
på dammfrihet ej äro så stora, utgöres av
ett på marken direkt gjutet eller vibrerat
golv med en tjocklek av minst 8 cm (mått
d å fig. 6/25). Golvet utföres antingen ar*
merat eller oarmerat. I senare fallet måste
större tjocklek användas. Fig. 6/25 visar
en del konstruktiva detaljer vid ett arme*
rat golv. Vid oarmerade golv ökas måttet
d med 3 cm för att detta skall bli jämn*
starkt med det armerade. »Hårnålarna»
och dilatationsstängerna inläggas även vid
de, oarmerade golven.
Betongytan vid vibrerat utförande upp*
delas i fack med bredden 3 eller 3,5 m och
med en längd av högst 20 m. Mellan vart
fack i breddled utföras stumfogar och i
längdled dilatationsfogar såsom fig. 6/26
utvisar. Då underlaget har ojämn bärighet
är det ofta klokt att minska längdmåttet
Fig. 6/25. Detaljer av armerat betonggolv.
Fig. 6/26. Skarvar vid betonggolv.
ned till 5 à 6 m. Där betongplattan grän*
sar mot väggar, maskinfundament, pe*
lare o. d. utformas anslutningsdelen som
en dilatationsfog, dock utan dymlingar.
Kanten förtjockas på samma sätt som vid
en vanlig stumfog. På sådana ställen, där
kanterna komma att bliva hårt belastade,
utföres en förtjockning som vid friliggande
kanter.
Fig. 6/27 visar detaljer av stumfog och
fig. 6/28 spånten vid densamma. I allmän*
het brukar man ej försegla stumfogsskar*
varna med fogasfalt, såsom vid belägg*
ningar utomhus. Fig. 6/29 visar konstruk*
tiva detaljer vid dilatationsfog.
Armeringen anbringas omsorgsfullt i
rätta höjdlägen. Den utgöres i allmänhet
av i förväg färdigställda mattor, vanligen
högst 6 m långa och med minst varannan
korsningspunkt svetsad eller surrad med
glödgad järntråd. Samtliga tvärgående järn
i tvärfogar skola dock svetsas eller sur*
ras i varje korsningspunkt. Mattorna skola
vid skarvar överskjuta varandra med minst
20 cm.
Vid gjutningen avjämnas ytan med rät*
skiva, rätkäppar och rivbräda och här*
BYGGNADSTEKNIK
1301
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
