Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖVERBYGGNADENS KONSTRUKTIVA UTFORMNING
Fig. 6/27. Detalj av stumfog.
Fig. 6/28. Detalj av spant.
Fig. 6/29. Dilatationsfog.
efter avdrages ofta golvet med en tagel*
borste, varigenom en viss reffling åstad*
kommes och golvet blir mera halksäkert.
Vill man ha golvet jämnare, avslutas golv*
ytan med 2,5 cm cementbruk, som stål*
slipas. Utföres stålslipningen i samband
med gjutningen av betongen i övrigt, kan
detta mått minskas ned till 1 cm. Stålslip*
ningen lämnar en jämn yta, som dock är
något hal. Krakeleringssprickor, som ofta
ha en tendens att utvidga sig, uppstå gär*
na, speciellt vid större ytor. För att hindra
sprickbildning inlägger man ibland fogar i
ytskiktet, så att kvadratiska rutor med
ned till 1 m sida uppstå. För riktig stål*
slipning fordras synnerligen yrkeskunnigt,
noggrant och pålitligt folk, och stålslip*
ningen måste skyddas mot alltför snabb
uttorkning.
Betonggolv äro i allmänhet ganska dam*
miga. Dammbildningen kan i viss mån
minskas genom besprutning med olika pre*
parat, såsom vattenglas eller oxanolja. I
vissa fall har klorkalcium använts, men
härvid måste en viss försiktighet iaktta*
gas med hänsyn till faran för rostbild*
ning på lagermaterial o. d.
Speciellt vid sprickor och fogar uppstå
lätt krosskador på betonggolvet. Det hän*
der även att det översta skiktet, som kan
bestå av finare partiklar, avflagas, så att
ytsår uppstå. Vid trafik med truckar o. d.
förstoras dessa, så att golvet kan bli helt
förstört. För att få ett dammfriare, slit*
starkare och estetiskt mera tilltalande golv
har man de senare åren utexperimenterat
en ny typ av betonggolv. Man har därvid
i ytlageret och vid ej alltför tjocka golv i
hela massan utbytt stenmaterialet mot ärt*
singel med kornstorleken 6—10 mm.
Blandningsproportionerna äro därvid en
del cement: 1,5 delar sand: 2 delar singel.
Använder man sig av särskild ytsats, skall
denna påläggas omedelbart efter under*
lagsbetongen. Efter färdiggjutningen be*
handlas ytan på vanligt sätt med träriv*
ning. Betongytan skyddas mot uttorkning
och härdas minst en vecka efter gjut*
ningen. Sedan betongen hårdnat tillräck*
ligt slipas ytan med speciella betongslip*
maskiner, antingen ned till 0,5 mm, varvid
det särskilt dammande skiktet av cement
och fillermaterial avlägsnas, eller också
som djupslipning ned till 1,5 mm djup,
varvid en viss mosaikstruktur framkom*
mer.
För att få fram ökad slitstyrka, hållfast*
het och dammfrihet på betonggolvet kan
man även använda sig av vissa special*
beläggningar, varvid finsatsen tillsättes
med särskilt hårt kornmaterial som ersätt*
ning helt eller delvis för sanden. Det i
Sverige mest använda golvet av denna
typ torde vara Duromitgolvet. Detta på*
lägges på ett betongunderlag 30—40 mm
under det slutliga golvets nivå. Man söker
därvid ernå en något så när sträv under*
1302
INGEN IÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
