Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pelarkonstruktioner
Fig. 8/1. Olika pelarkonstruktioner av trä.
a) rundvirke; b) fyrkantvirke; c)
korsfor-migt hoplimmade plank; d) fackverk; e)
fast hörn; f) uppslag; g) inspänning.
samma last. Grövre dimensioner och större
längder äro numera svåra att få tag i och
dyrbara, varför man sammansätter flera
strävor till sammansatta konstruktioner,
antingen hopbultade eller dymlade eller
också limmade, detta speciellt när pelarna
äro åverkade av moment.
Fig. 8/1 a visar en sammansatt konstruk*
tion av rundvirke och fig. b en motsva*
rande med fyrkantvirke, båda hopbultade,
och fig. c en korsformad pelarform av
hoplimmade och hopbultade bräder, spe*
ciellt användbar vid ringa längder. Även
mera sammansatta konstruktioner kunna
komma till användning, bl. a. vid pelare,
som även skola uppbära traversbalkar, ex*
empelvis enligt fig. d. Denna sistnämnda
konstruktion är inspänd i grunden för att
kunna överföra horisontella krafter från
taket.
Den övre delen av en träpelare för*
bindes ofta med överliggande konstruk*
tion, så att horisontella krafter kunna
överföras exempelvis enligt fig. 8/1 c, var*
vid snedsträvorna stöta till särskilda för*
bindningsplankor. Snedsträvorna kunna
även tappas i stolpverk och bjälkar. Denna
konstruktion tjänar dels till att åstadkom*
ma ett fast hörn och dels till att avlasta
bärbjälkarna.
Den nedre delen av pelaren vilar som
regel på betonggrund. I anliggningsytan
måste inläggas isolering, vanligen asfalt*
filt. Står pelaren på annan träkonstruk*
tion, måste påkänningen i anliggningsytan
kontrolleras. Träets hållfasthet vinkelrätt
mot fibrerna är väsentligt mindre än paral*
lellt. Vid limmade konstruktioner fastsät*
ter man gärna vid pelarfoten en dyna av
hårt trä (ek eller bok) för att få jämnare
tryckfördelning. Hårdträets fibrer ligga
därvid horisontellt, och hållfasthetskontroll
måste utföras.
Står träpelaren på murverk e. d. mate*
rial, kan det vara nödvändigt att mellan
träet och upplagsmaterialet inlägga en
tryckfördelningsplatta av gjutjärn eller i
form av en U*balk eller liknande. Som
regel brukar man anordna en plattjärns*
förbindning vid foten enligt fig. 8/1 f, men
vid stora inspänningsmoment, exempelvis
vid plattformstak eller liknande, kan man
vara tvungen utföra en konstruktion med
U*balkar enligt fig. g. Tryckfördelningen
i träet kan därvid åstadkommas genom att
plattstålsdymlingar inpassas omsorgsfullt
vid bultarna.
BYGGNADSTEKNIK
1315
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
