Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖVERBYGGNADENS KONSTRUKTIVA UTFORMNING
Fig. 8/2. Olika pelarkonstruktiorier av stål.
a, b och c) DIF–balkar; d, e, f och g) U=
balkar; h, i och j) I-balkar; k, l, m och
ri) I- och U-balkar; o) pelare av L^stål;
p) gitterverk; r) styva plåtar vid pelare.
Stålpelare
Järnpelare utföras numera så gott som
undantagslöst av götstål och uppbyggas
vanligen för större sektioner av olika pro*
filstål. För mindre och medelstora beläst*
ningar räcker en enkel balk, vanligen
DiP*balk, om knäcklängden är densam*
ma i olika riktningar. Fig. 8/2 a, b och c
visa en del profiler uppbyggda av DiP*
balkar, fig. d, e, f och g motsvarande U*
balkar, fig. h, i och j av I*balkar och fig.
k, 1, m och n olika kombinationer. I
fig. 8/2 o har pelaren uppbyggts av L*stål.
Vid sammansatta profiler måste de olika
delarna sinsemellan sammansättas med
gitterverk eller styva plåtar, för att se*
kundära knäckningsfenomen skola undvi*
kas enligt fig. 8/2 p och r. Förbindningar*
na ske med nitning eller numera vanligen
genom svetsning. När pelarna skola gå
genom flera våningar eller när laster från
Fig. 8/3. Dimensionsökning av genom=
gående pelare.
exempelvis traversbanor komma in, måste
pelarsektionerna utökas. Det är därför
nödvändigt, att pelarsektionerna utformas,
så att skarvarna lätt kunna utbildas. Fig.
8/3 visar olika sektioner i olika våningar
av en genomgående pelare.
Pelarnas fot och huvud utbildas på olika
sätt, allteftersom man skall konstruera
en pendelpelare eller en inspänd. Vid pen*
delpelarna sker upplagringen vid grunden
med en lagerkonstruktion, vanligen av
gjutjärn eller stålgjutgods, ex. fig. 8/4 a.
Fig. 8/4 b visar upplagringen vid en in*
spänd pelare med mycket stora laster samt
pelaren i sin helhet med på olika höjder
inkommande traversbalkar. Vid utbild*
ningen av en dylik pelarfot måste hänsyn
tagas till excentriska påkänningar, och
man måste således undersöka alla olika
uppkommande belastningsfall. Man kan
inte från början avgöra vilket belastnings*
fall, som blir det farligaste.
Fig. 8/4. a) Lagerkonstruk=
tion vid pendelpelare,
b) Inspänd pelare.
1316
INGEN IÖRSH ANDBOKEN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
