- Project Runeberg -  Ingenjörshandboken / 5. Material. Byggnad. Värme och sanitet /
1045

(1947-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Avloppsvattnets avledning och rening

1: 10—1:50. Vinkeln mellan brunnens in*
och utlopp är fixerat och kan ej föränd*
ras liksom ej heller fallförlusten (höjd*
skillnaden mellan in* och utlopp). Brun*
nen bör placeras så nära fastigheten som
möjligt, så att de fasta föroreningarna ej
hinna sönderdelas och upplösas i led*
ningen. Slamtömningen kan ske med pump.
Brunnens storlek bestämmes efter av till*
verkaren uppgjord tabell.

Myrsjöbrunnen, se fig. 5/5, bygges av
vanliga betongringar med insats av från
specialfabrik levererat slamavskiljande
aggregat av rostskyddsbehandlad plåt.
Brunnens storlek bestämmes efter av fa*
briken uppgjord tabell.

Biologisk rening

I vissa fall, vid alltför ringa vattentill*
gång i recipienten etc., kan förutom ovan*
nämnda mekaniska rening även biologisk
rening erfordras. Avloppsvattnet ledes
härvid efter föregående mekanisk rening
enligt ovan genom ett biologiskt filter.
Ett sådant filter kan utgöras av en be*
tongbrunn, fylld med koks, singel eller
stenskärv. Vid avloppsvattnets passage ge*
nom filtret avsättes på filtermaterialet
ett slamskikt, där bakterieprocesser ut*
vecklas, som snabbt nedbryta förorening*
arna.

En kombinerad mekanisk och biologisk
rening kan erhållas i utjäsningskammaren.
Denna utföres med stor volym, så att av*
loppsvattnet får lång uppehållstid och
helst i två avdelningar, därav en är i
funktion åt gången. I den del som för
tillfället ej användes får slammet kvar*
ligga ca 1 år för utrotning och blir då
luktfritt.

Fettavskiljare

Från större kök utslås mycket fettbe*
mängt avloppsvatten. Då detta avkyles,
vilket framför allt sker i markledningar,

Fig. 5/6. Fettavskiljare av betong.

stelnar fettet och avsätter sig på led*
ningsväggarna, vilket så småningom kan
medföra stopp. För att förhindra detta
insattes fettavskiljare (i regel för kök
för mer än 50 lagade måltider per dag).
Fettavskiljare utföres gjuten i betong (se
fig. 5/6) eller byggd av betongrör (se fig.
5/7). Figurerna visa av Svenska Cement*
föreningen föreslagna typer och tab. 5: 1
anger mått å rund fettavskiljare enligt
fig. 5/7.

Storleken på fettavskiljaren enligt fig.
5/6 bestämmes så, att vattenytans area
efter inloppets skärmplåt utgör 0,3 dm2
per lagad måltid och dag. Dock skall
arean ej vara mindre än 50 dm2. Brunnen
göres så djup, att vattenytan kommer på

Tab. 5: i. Rund fettavskiljare enl. fig. 5/7.

Antal portioner per dag Fettavskiljarediameter vid vattenytan i meter
upp till 400 0,8
400— 800 1,5
800—1 500 2,0

VÄRME OCH SANITET

2199

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:05:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/inghb/5/1061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free