Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Naturlyrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATURI.YRIK.
Över ljusnad pol stiger blodröd sol
och följer i flammig dräkt
bakefter min båt på seglande stråt,
sen morgonens stjärna är släckt.
När ett ögonblick jag till ankars gick
vid ett jordskalv på skälvande berg,
jag kungsörnen är, som på klippan där
vilar vingen i gyllene färg.
Men när djupt i våg från fullbordat tåg
solen sjunkit till kärlek och ro,
och av skuldran gled hän i västerled
purpurmanteln från eterns bro,
är jag duvan som tryggt efter luftig flykt
lägger vingarna hop i sitt bo.
(Carl Snoilskys översättning.)
I denna dikt höjer sig stämningen ut över det omdiktade
naturföremålet i och för sig; ty detta är icke blott och bart ett moln.
Shelleys ungdomsmod återspeglas i hela den muntra rytm, som
genomgår molntillvarons skiftande jag. Ja, detta ungdomliga mod
låter molntillvaron vidga ut sig över molnets gränser. Ett moln har
upphört att vara moln, när det fallit till jorden som regn. Men
Shelleys ungdomsmod är alstrat av den ungdom, som aldrig dör, och det
är i samband härmed, som han förnimmer molnets liv såsom förlängt
genom det oändliga växelspelet av regn och solsken, och dess ättartal
leder tillbaka till alla element; det blir evigt i alla skiftningar, därför
att det är Shelleys egen bild.
Jag till är vorden av vattnet och jorden,
jag lånat av land och sjö.
Från båda jag stammar, och etern mig ammar,
jag växlar, men kan ej dö.
Ty då regnet har gått och fästet är blått
utan ringaste fläck eller vank,
sen med solen förent vinden sopat det rent
och gjort dômen av azur helt blank,
jag beler dem i mjugg, gömd i droppe och dugg!
Liksom anden, när graven sig lyckt,
liksom barnet ur kved, så jag uppstår, jag med
och förstör om igen vad de byggt.
(Carl Snoilskys översättning.)
1
o
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
