Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VIII. Verklighetsdiktare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VERKLIGHETSDIKTARE.
Hans konstnärliga fantasi är också till den grad genomsyrad av
verklighet, att den måste producera verklighet av den mest reella
halt. Han nämner både stad, gata och husnummer, när han talar om
var hans handlande personer bo. Han vandrar omkring på
begravningsplatserna för att i minnet inpränta namnen på gravstenarna. När
han redogör för en persons karriär, nämner han årtal för varje
händelse. Han tager hand om sina personer på ett sådant sätt — och det
gäller även de obetydligaste bifigurer — att man tycker sig läsa ett
biografiskt lexikon.
Vidare beskriver han på det utförligaste sätt sina personers
bostäder och bohag. Medan han följer oss uppför trappan och in i rummen,
finns det ej en enda detalj som han låter undslippa oss. Han anger
namnen på fabriker som levererat möbler och överdrag; han vet, vem
det är som sytt personernas kläder, han vet, vad hans personer äta
och vad de dricka. Starta de en affär, inviger han oss i alla deras
agenters mer eller mindre knipsluga manipulationer och låter oss läsa
deras prospekt och reklamer. Göra de skulder och bli lagsökta,
presenterar han för oss räkningarna från sakförare, som förstå att genom
uppförandet av en hel del underbara poster med lätthet göra 1000
francs till 1,037 francs 50 centimes.
Helt naturligt måste detta sätt att betrakta människor och ting
i deras inbördes förhållande bli av den allra största betydelse för hela
arten av hans produktion. Balzac skapade den sociala romanen.
Och detta gjorde han därigenom, att han i sina romaner gav penningen
den maktställning som den i själva verket intager. Det är penningen
som utgör drivkraften i det hela. Varför arbetas det här i världen?
Varför intrigerar man, varför kämpar man, varför bedrager man?
Jo, för pengar! Balzacs fantasi förstår att visa oss sammanhanget i
det hela och pekar på var och en av de talrika hävstänger, som äro
i rörelse, när striden står om exempelvis ett arv, en ämbetsmannapost
eller ett rikt parti.
Penningen är en mätare på livet. Den ekonomiskt välsituerade
har sin existens betryggad, och därav följer en viss säkerhet i själva
hans väsen. Penningen betyder makt för den äregirige, njutning och
vällevnad för den nöjeslystne och vällustige. Pengar äro
krigskostnaderna i livets strid. Efter dem kan lidelsernas makt mätas.
Penningbrist kan märkas på förfall i levnadssätt, på ett hems utseende. Den
uppenbarar sig i bekymrade miner, i sömnlösa nätter, i en ständig
ångest för utmätning, skygghet för borgenärer, oro och ängslan inför
främmande blickar; när man kämpar med svårigheter att
upprätthålla sin ställning, följer därav ofelbart en viss osäkerhet i det yttre
uppträdandet. Det är ofta efter pengarna och den sociala ställningen,
78
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
