Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Verklighetsdiktare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VERKLIGHETSDIKTARE.
Men sedan han lämnat den lilla staden och därefter genomgått en
prästskola, vänta honom händelser av större mått. Han kommer till
Paris och blir sekreterare hos markis de la Mole. Alltid förstår han
att göra sig gällande gentemot det högförnäma sällskapet, vars
åskådning och meningar han låtsas göra till sina egna. Han hycklar med en
säkerhet och en köld, som endast dölja hans trots och maskera hans
förakt. Detta förstår dottern i huset. Även hos henne har
livsenergien gjort sig påmint. Hon känner leda vid sina kavaljerers fadda
sötsliskighet. Men denne unge parveny — hos honom finns det
spänning. Hennes hjärta bultar, när hon frågar sig själv: » Är han en Danton?»
Hon älskar detsamma hos
honom som Stendhal, nämligen
spänningen, och hon behandlar
honom på samma lugnt eggande
sätt och med samma tysta
hängivenhet, som Stendhal
tillämpar i skildringen av sin hjälte.
I samma stund som Julien
beter sig mot henne på samma
sätt som andra förälskade, kän-
ner hon oro över att hava »hän-
givit sig åt den förste bäste».
När han, förtvivlad över hen-
nes köld, utbrister: »Du håller
icke av mig, som älskar dig så
högt», så var detta det värsta
han någonsin kunde taga sig H. BEYLE (STENDHAL.).
till. »När Mathilde var säker
på att hon var älskad, föraktade hon honom fullständigt.» Men när
han sedan, medan de båda unga befinna sig ensamma i biblioteket,
rycker det gamla svärdet ur skidan, tänker hon: Jag har varit nära
att bli dödad av min älskarel Och under hänryckning tycker hon sig
förflyttad till Karl IX:s och Henrik III:s dagar.
Den känsla, som förefinnes mellan dessa båda unga, är förvisso
en konstig känsla. Juliens hjärta tillhör fru de Renal. Det har intet
att betyda, att denna anger honom för markisen, att han i raseri
begiver sig ut till hennes landsortsstad, svarar henne med två pistolskott
och blir dömd till döden. När hon under de tre veckor han har kvar,
innan domen skall gå i verkställighet, besöker honom, jubla de över
den lycka, som ögonblicket skänker dem, och ägna ej en tanke åt att
deras kärlek icke har någon framtid. Däremot är Julien endast
affekterad och känner sig olustig, när Mathilde besöker honom i fängelset.
81
6—221098. Bing, Litteraturens inre utveckling under 19:e årh.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
