Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVIII. Naturalism och problemdrama i Frankrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XVIII.
NATURALISM OCH PROBLEMDRAMA I
FRANKRIKE.
I Frankrike uppspirar under det andra kejsardömet en litteratur,
vilken intager platsen såsom ledande kulturmakt i det moderna
samhället. Den naturalistiska romanen vill studera samhället
vetenskapligt, och den vill skildra det på ett sätt som är utan förbarmande.
Romanförfattaren känner sig som en vetenskapsman med
dissektionskniven i handen. Och den dramatiske författaren uppbygger sina
problemdramer, sina »thesis-stycken», såsom bevis för moraliska
lärosatser. Båda vilja vara sin tids samvete, en moralisk makt till
framåtskridande och ett gissel till samhällets tuktan, och deras
människoskildring kräver, att allt — icke blott det poetiska — kommer
med. Det var på underlag av denna maktkänsla som Zola fällde sitt
omdöme om romantiken i dessa hånfulla ord: »Man kämpade om —
lexika.» För dessa författare gällde det sak, icke ord.
Den franska naturalismen synes för den allmänna uppfattningen
betyda ungefär motsatsen till all romantik. Dess sökande efter det låga,
usla, vardagsgråa i människolivet och dess vetenskapliga anspråk, dess
insamling av »mänskliga dokument», dess analytiska framställning av
förhållanden och karaktärer förefalla att stå i den mest direkta motsats
till all romantisk längtan och alla romantiska drömmar. Och likväl
år sanningen den, att medan juste-milieu-romanen betyder en motsats
till romantiken, är naturalismen romantikens ättling och arvtagare.
Den romantikens motsättning till borgerligheten, som
juste-milieuromanen upphävde eller dämpade, möter oss hos naturalismen i sin fulla
skärpa. Romanen är, sådan den utformades av Balzac, naturalismens
direkta förelöpare. Han förde romantiken in i livets verklighet, men
förblev fullblodsromantiker i sin dyrkan av de gränslösa lidelserna, och
hans fantasi förstorade verkligheten, så att han såg väldiga massor och
139
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>