Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIX. Den moderna lyriken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XIX.
DEN MODERNA LYRIKEN.
Hela den del av litteraturen, som vi sammanfatta under namnet
lyrik, är så olikartad, så tillfällig i sin upprinnelse och till sin natur
så föga bestämd, att man svårligen kan uppdraga några fullt
påvisbara utvecklingslinjer för densamma. Här äro stämningsuttryck,
naturbilder, tankediktning och berättelse blandade med
situationsskildring och glimtar av människoskildring. Dessutom utgör lyriken,
därför att den är den mest oöversättliga av allt slags litteratur, också
den del av litteraturen, som är mest bunden vid det egna landet. Det
finnes större skillnad och det råder ett förhållande av mindre
påverkan mellan exempelvis nordisk och fransk lyrik än mellan nordiskt
och franskt drama.
Det är därför tvivelaktigt, huruvida någon parallell kan dragas
mellan den nordiska och den franska lyrikens utveckling. Inom den
nordiska litteraturen kan man, om man sammanställer exempelvis
Welhaven och Björnson, Christian Winther och Holger Drachmann,
Runeberg och Fröding, finna vissa likartade drag i utvecklingen, och man är
därjämte i stånd att påvisa, hurusom det finnes likartade drag, vilka
äro oberoende av personer och partier, att det finnes linjer som
markera själva böljan för tidens utveckling.
Hur olika dessa yngre lyriker än för övrigt äro, märker man dock
hos dem alla ett starkare rytmiskt anslag och en kraftigare betoning
av det momentana i både situation och uttryck. Det är, som om de
ständigt förde ett stilla krig mot det rytmiska schemat, mot den
grammatikaliska syntaxen och mot den jämnt fortlöpande berättelsen.
Stämningens rullande våg bryter fram överallt, ingenting står fast,
allt rör sig, blott och bar antydan får makt att trolla fram hela bilden.
Vi ryckas med ens in i det levande nuet. Ögonblickets hela makt
fångar oss, och där råder ingen annan makt än ögonblickets.
155
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
