Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XIX. Den moderna lyriken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN MODERNA LYRIKEN.
Denna impressionistiska skildring är inom den nordiska
litteraturen icke inskränkt till lyriken. Människoframställningen lägger i sin
helhet an på att få det levande ögonblicket att träda fram omedelbart,
blixtsnabbt. Hur leker och glittrar och pulserar icke livet i varje
situation hos Jonas Lie! Hur framträda icke hos J. P. Jacobsen alla de
olika bilderna levande var för sig och frigjorda ur sammanhanget!
Århundradets trängtan efter intensitet har här tagit sig uttryck på
det sättet, att detaljen framhäves och liksom lyftes ut ur det hela.
Stämningsbildens allmakt och allestädesnärvaro äro liksom en
konsekvens av tidens trånad efter det egenartade, det nyanserade, det
bestämda uttrycket. Intrycket har segrat över överskådligheten,
ögonblicket över sammanhanget, stämningen över tanken.
Men vid sidan av denna stämningens seger, som åt allt det, som
skildras, ger en lyrisk form, framträder en annan egenart hos vår tids
lyrik. Känslan vill icke exponera sig själv, utan söker ständigt
förklädnad. Hur många gånger har icke Holger Drachmanns jag
kostymerat sig i olika tidsåldrars skrud! Men icke nog härmed. Stämningen
gömmer sig under ytan och uppträder latent i naturskildring, den
möter oss som den dolda makten i en historisk bild. Den vill tala
till oss med tillhjälp av ett för oss främmande stoff och i en svunnen
tids stil. Och därvid kommer den att gå i många olika tonarter.
* *
Det är engelsmän och fransmän som under de senaste två
mansåldrarna varit de ledande i Europas lyriska diktning. I England hade
den moderna lyriken i all tysthet skapats av »sjöskolan» och därefter
omsusats av revolutionens brus under Byron och Shelley. Men vid
Shelleys sida stod John Keats, en skönhetsdyrkare, som tillbad den
fulländade formen och det färgmättade uttrycket. Han blev i högre
grad än någon annan läromästare för det närmast följande släktledet.
Under vindstillan efter revolutionsstormarna föddes en lyrik, som
motsvarade romanens juste-milieu. Denna lyriks företrädare blev
Alfred Tennyson. Han är först och främst konstnär. Hans vers är
underbart musikalisk, hans stil är ståtlig, men fri och levande i sin
glansfulla festivitas. Det ligger över hans skildring en helgdagsprägel
av mildhet, höghet och ädel mänsklighet. Han äger den säkra
konstnärsblick, som vet att fånga även det tillfälliga och flyktiga, vilket
förlänar liv åt det hela, och desslikes den säkra konstnärshand, som
förmår gruppera och komponera, så att det hela blir en verkningsfull
bild.
156
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>