Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I - Nionde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
m ERNST LUNDQUIST
på pannan, trodde att allt nu var väl beställt, tog asken
under armen och gick in till sig för att sätta den
tillbaka på dess förra plats.
Men Yvonne stod kvar i röda kabinettet och smålog
ironiskt åt sig själv för att hon ett ögonblick varit nära
att bli rörd och falla honom om halsen. Visst var han
hederlig och präktig på allt vis, men hela uppträdet
hade ju egentligen varit så banalt, det verkade som. en
scen ur ett gammaldags känslosamt folkskådespel. Han
var verkligen komisk med sitt »tempel))... att sådana
där gamla uppstyltade fraser ännu glömt sig kvar i
denna avlägsna landsort!
Men ändå... ändå...
Det var oförnuftigt, meningslöst, men hon älskade
den där mannen med varje sjudande, gnistrande
bloddroppe i sina ådror. —
Sällskapslivet slog nu samman som ett brusande hav
omkring Yvonne. Hon hade ingenting annat att ägna
sig åt, tyckte hon. Gunnar hade Tor lagt beslag på,
huset sköttes av en hel stab utmärkta tjänare, alla
gamla i gården, och om hon med sin oerfarenhet blandat
sig i deras åliggande, skulle hon bara ha åstadkommit
förvirring och gjort Tor missnöjd. Läsa vågade hon
knappast, ty all skönlitteratur nu för tiden predikade
ju bara lidelsens suveräna rätt och gjorde henne ännu
mera missnöjd med sin lott än hon redan var.
Handarbeten hade aldrig roat henne, de gåvo också tankarna
för fritt spelrum. Återstod alltså endast
sällskapslivet. På sensommaren hade de unga militärfamiljerna
bildat en ridklubb, där hon dödade hela massor av tid,
sedan Tor på deras bröllopsdag skänkt henne en
ridhäst, sedig och finlemmad. Själv red han icke.
Sedan Gunnar nu kunde både gå och tala ett
åtminstone för fadern tämligen begripligt språk, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>